- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
120

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120.

på religionsfrihet, blefvo för den gången
tillbakavisade; men framträdde sedermera med ökad styrka
och framgång under den så kallade rationalismens
tidehvarf.

Vi tillägga några allmänna anmärkningar om
ifrågavarande ämne.

Mellan den gamla pietismen och det nu på 1840—
60-talet gängse läseriet är mycken både likhet och
olikhet. Likheten visar sig i deras gemensamma ifrande
för en mera varm och lefvande kristendom med hänsyn
till både andaktsöfningar och lefverne; likaså i en viss
tillbakadragenhet från verldsliga nöjen och
sysselsättningar; och ytterligare i någon obenägenhet mot stats-och
benägenhet för fri-kyrka. Olikheten rör sjelfva
läropunkterna och förnämligast den om
rättfärdig-görel-sen. Pietismen lade dervid jemförelsevis mot förut
mera vigt på gerningarna än på tron. Läseriet
framgår i en nästan alldeles motsatt rigtning.

Pietismens inverkan på statskyrkans lärosatser
blef icke betydlig; ty dessa lemnades orubbade,
åtminstone i allt, som rörde bokstaf och yttre gestalt.
De erhöllo just till följe af ifrågavarande strider en
fastare form. Det var nämligen för att gifva dem
än mer stadga och sammanhang, som biskop Jakob
Benzelius enligt uppdrag af ämbets-bröderna
utarbetade ock åren 1734 och 1735 utgaf tvänne
teologiska läroböcker ’), hvilka blefvo af presteståndet
gillade och sedermera i de flesta undervisningsverk
antagna och i nära hundrade år bibehållna, under
hvilken tid en stor del af Sverges skolungdom blef
genom dem uppfostrad i en sträng teori af luthersk
renlärighet. Att dock i utöfningen pietismen
efterlemnade många spår, detta är redan tillförene
anmärkt.

’) Repetitio theologica och Epitome repetition!»
tbeologic®.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free