Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242.
andra, och ofta i granskningen af rådsprotokollerna,
samt i de så kallade »stora sekreta-deputationerna,» till
och med och ej sällan i] Hemliga Utskottets
öfverläggningar. Ja man finner, att deras ombud
underskrifva flere dettas anmärkningar rörande
inrikesförvaltningen Likställighetens grundsats gjorde sig
mer och mer gällande; dock ännu blott
undantagsvis. Enligt lag var och förblef bondeståndet under
hela denna tid uteslutet från Hemliga Utskottet.
Vid frihetstidens början och stundom äfven
sedermera visade bönderna mindre belåtenhet med det
nya regeringssättet, och en viss benägenhet för
ko-nungamagtens utvidgning. Orsakerna voro flere. En
deribland är att söka i det sätt, hvarpå under Karl
den tolftes tid gerderna oftast blefvo utskrifna, icke
i konungens, utan i rådets namn2), hvadan ock
allmogen i sin okunnighet trodde, att den myndighet,
som pålade och sedermera förslösade de stora
utlagorna, var rådet och de höga herrarna; men icke
konungen, hvars tarfliga och enkla lefnadssätt var
allmänt bekant. En annan orsak låg i ståndets vana
att betrakta konungen såsom beskyddare mot
herremännen; en åsigt, som var grundad på det förtryck,
mången öfvermodig riddersman hade under adelns
välmagtstid utöfvat; och tillika på minnet af Gustaf
den förste och Karl den elfte, hvilka frälsat
allmogen från prest- och adels-välde. Tredje orsaken
bestod i en företeelse, som under dylika
omständigheter ofta varit af stort inflytande. För de personer
eller samhällsklasser, hvilka alldeles icke eller blott
ofullständigt kunna sjelfva deltaga i styrelsen, i
riks-dagsgöromålen, för dem är också ordet politisk
sjelf-styrelse en osanning, ett gäckeri; och när sådana
nödvändigt skola styras af andra, så underkasta de sig
vanligtvis häldre en regent, om ock laglös och en-
) Engestr. Ekeblads uldrag ur ständernas anmärkningar.
’) se. 179. 28. 105, 106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
