Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243.
väldig, än några medundersåtare, hvilka, ehuru bundna
af lagar och samhällsordning, dock blifva föremål för
den ovilja och afund, som hopen vanligtvis hyser mot
mer lyckligt lottade likar. Dessutom finner man
öfverallt, huru menniskor och samhällsklasser, stående
på en lägre bildningsgrad, hafva lättare att uppfatta
den styrande statsmagten i egenskap af en
personlighet, en konung, än i egenskap af en grundsats, en lag,
en regeringsform. Otvifvelaktigt är, att sist uppräknade
anledningar hafva också de bidragit till den benägenhet
för ökad konungamagt, som hos bondeståndet
uppenbarade sig, stundom sjelfmant; men ofta ock genom
hvarjehanda medel framkallad af det parti, som villé
störta det nya regeringssättet, och som derföre sökte
inbilla bönderna, att deras belägenhet blifvit genom
detsamma försämrad *); en uppgift, som stod i öppen
strid mot sanningen. Bondeståndet hade tvärtom
genom riksdagsordningen af 1723 erhållit större och
bestämdare jemnlikhet med de andra stånden, än i
regeringsformerna af 1634 och 1660, och i
riksdagsordningen 1617 var dem tillerkänd, och ojemnförligt
större och sjelfständigare inflytande på
riksärender-nas ledning än det haft under 14—15 och 1600*
talet. Ehuru icke lagligen berättigadt till plats i
Hemliga Utskottet fick det likväl i dess göromål deltaga
långt mer än tillförene. Derjemnte blefvo åt ståndet
tillerkända flere ekonomiska fördelar.
’) 81. 48, 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
