Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
STATSFÖRFATTNINGEN.
Vi hafva redan tillförenel) beskrifvit sjelfva
regeringssättets åren 1719—1723 antagna
grundsatser, och gå nu att framlägga det sätt, hvarpå
dessa under ifrågavarande tid utvecklade sig.
8TATSMAGTERNAS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE.
Anmärkt är, att den magt, sotn författningarna
af 1719—1723 tillerkände åt regenten, åt statens
högsta styresman, var alltför inskränkt. I samma
rigtning fortgick man ock sedermera genom det sätt,
hvarpå han mer och mer tvingades att till högre
ämbetsmän och rådgifvare taga endast sådana
personer, som för tillfället egde folkombudens
förtroende och af dem påpekades.2) Såsom en annan
och vigtig inskränkning af konungens magt har man
ock omtalat den s. k. namnstämpeln; se här dess
uppkomst!
Enligt regeringsformerna af 1719 och 1720 var
konungen bunden af rådets flertal, och rådet af
ståndens; konungen fördenskull i sista hand också
af de sednares beslut. I regeringsformen stadgades
vidare, att, om konungen till följe af sjukdom eller
resor icke kunde besväras med rikets allmänna
atender, skulle rådet föra styrelsen och i mål, som
fordrade skyndsamhet, underskrifva och utfärda sina
derom fattade beslut, hvilka dä egde lika gällande
kraft, som vore de underskrifna af konungen. Detta
sjelfva grundlagens bud var första förberedelsen till
namnstämpelns införande; ty redan härigenom stad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
