Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådets bemödande och sjelfva förnuftels föreskrifter
syntes dock otillräckliga att förekomma det befarade
inbördes kriget. Tvenne ädla furstinnor af olika lära men
lika dygd räddade rikets lugn och sparade Gustaf Wasas
söner nesan af ännu ett brödrakrig. Den ena var
drottning Katarina Jagellonica; den andrB hertig Karls gemål,
unga kurfurstinnan Maria af Pfalz. Hvar på sin sida
bemödade sig att bilägga gamla och förekomma nya
stridigheter, samt tillvägabringa en fullkomlig försoning mellan
de uppbragta bröderna. Det lyckades dem åtminstone till
skenet; ty båda förmådde mycket bos sina herrar. Johan,
i allmänhet svag och lätthöjlig, var det i synnerhet för
sin första gemål. Den eljest hårde och obeveklige hertig
Karl älskade på det högsta sin maka. För att sjelf välja
sig gemål hade han 1577 rest ut till Tyskland, och der
sluteligen fästat sig vid den femtonåriga kurfurstinnsn Maria
af Pfalz. År 1579 firades bröllopet. Maria var en mild,
välgörande och gudfruktig furstinna, eftergifvande, så som
det behöfdes för hertig Karls maka. Också älskade han
benne outsägligt, och de af honom anlagda städerna
Mariefred och Mariestad samt Marieholms kungsgård bära ännu
bennes namn. Deras äktenskap var dock olyckligt i det
hänseende, att barnen blefvo svaga och sjukliga som modren.
Af sex dogo fem i sina första år. Den sjette var
Katarina, moder till Karl den tionde.
Efter drottning Katarina Jagellonicas död 1583
uppväxte brödratvisten åter igen och mera obehindradt. Det
fanns ingen vid Johans sida, som sökte stilla hans
häftighet. Då Karl vid konungens sednare förmätning lät
förstå, att han icke ansåg svenska adelns döttrar nog
värdiga gemåler åt herrarna af Wasahuset, kände sig adeln,
och särdeles den högre, svårt förfördelad. I sin öfverilning
var det då som några bland rådet tillstyrkte Johan att ej
låta Sigismund utan betäckning gå ut på jagt, ty Karl
kunde våldsamt bemägtiga sig och bortföra tronarfvingen.
Det var detta förhastade yttrande, som de sedan så dyrt
fingo betala.
Således nalkades åter en svår brytning mellan brö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
