Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hofpredikant, och Fecht, Johans sekreterare, utgåfvo
åtskilliga skrifter mot lutherska bekännelsen, och uti Rom
an-lades 1574 en skola, der svenska, norrska och danska
ynglingar skulle undervisas i katolska läran, för att sedan
återinföra densamma i norden. Efter gamla ärkebiskopens
död började Johan gripa verket an. Han sammankallade
några de förnämsta af presterskapet 1574 till Stockholm,
och framställde för dem i allmänhet, huru gudstjensten
borde firas på ett högtidligare sått; huru församlingen
hvilade tryggast, om den återvände till den kyrka, som i
kristendomens början blifvit af apostlarna och deras
närmaste efterträdare stiftad, och af de heliga kyrkofäderna
vårdad. De oupphörliga tvisterna mellan protestanterna
visade nogsamt, huru föga det vore att lita på sednare
tiders menniskolärdom. De närvarande tyckte, att
konungen hade rätt; och denne ville ej för närvarande gå längre.
Emedlertid skulle nu tillsättas både ärkebiskop och biskop
i Westerås. Grefve Johan af Hoja, son till den vid
Örne-berg fallne Johan af Hoja ocb af Margareta Wasa, var
bestämd till ärkebiskop, så väl för slägtskapens skull, som
för sin ifver i katolska läran. Men denne dog 1574. I
hans ställe valdes nu af presterskapet företrädarens namne
och måg, Laurentius Petri, till åtskillnad från sin
svärfader kallad Gothus såsom bördig från Östergöthland; den
förre såsom född i Nerike kallades Nericius. Till biskop
i Westerås valdes bofpredikanten Erasmus Nicolai. Men
innan dessa fingo konungens bekräftelse, lade ban i
hemlighet för dem några artiklar, som förberedde trosändringen.
Prelaterna underskrefvo och fingo sin bekräftelse.
Emedlertid fortforo Herbest och Fecht att genom skrifter, tal
ocb predikningar förbereda sinnena; och fingo häruti godt
biträde af en i katolska läran uppfödd norrman, vid namn
Laurentius Nicolai, mera känd under namnet Kloster-Lasse.
Denne, en hemlig jesuit, och öfvad i denna ordens list,
gick härvid på det illfundigaste tillväga; ja han låtsade i
början vara Luther mycket tillgifven, åberopade ofta dess
skrifter, men endast sådana yttranden, som kunde vridas
till de påfviskas fördel. Under tiden sammanskrefvo de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
