Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tre förstnämnde, men förnämligast Herbest, en ny
kyrkoordning eller mässebok; men för att ej stöta folket rned
det påfviska namnet mässa kallades den liturgi, ett ord
lånadt från kristendomens äldsta tider. I denna liturgi
voro åtskilliga påfviska bruk och läror införda, och den
skulle tjena som en beredelse till vigtigare ändringar. Ar
1575 i Juni sammankallades presterskapet till Uppsala, der
ärkebiskopen ocb biskopen af Westerås invigdes med nästan
påfliga kyrkobruk. Sedan flyttades mötet till Stockholm,
hvarest liturgien skulle granskas. Fecht var den, som på
konungens vägnar bärom handlade med presterskapet. Johan
ntlofvade ökade privilegier och anseende, samt att liturgien
ej skulle påbjudas förr, än den af ett ordentligt riksmöte
vore antagen. Presterna började emedlertid granskningen,
ändrande, uteslutande och tilläggande åtskilligt. Ändtligen
beslöto de, att den sålunda tillkomna liturgien skulle
tryckas, och antogo densamma medelst namnens
undertecknande, men med det uttryckliga förbehåll, att härigenom
icke skulle beredas tillfälle att truga några vidskepelser
eller missbruk på svenska forsamlingen.
Johan, fruktande ytterligare granskning, sammankallade
intet allmänt riksmöte. Året derpå utgaf han liturgien
från trycket; dock icke sådan presterskapet den gillat, utan
med åtskilliga ändringar. Boken var tryckt både på latin
och svenska, för att genom det ömse bruket åter vänja
örat vid latinsk gudstjenst. Permerna voro röda, likaså
bokstäfverna i de der förekommande helgonens namn,
hvar-före den allmänt kallades röda boken. Den blef påbjuden
till bruk, och från denna tid började Johan gå raskare
till väga. Luthers katekes afskaffades och påfviska
läro-böfcker infördes i skolorna. Först borttogos ur psalmerna
alla uttryck mot påfven, sedan infördes förböner för honom.
Barn inöfvades i de katolska kyrkosångerna; klostren
återställdes och fingo invånare; nya präktiga silfverskrin
gjordes åt aflelvorna efter S:t Erik, S:t Brita och S:t Katarina,
och granskare tillsattes att efterse, det inga mot
påfve-läran stridande böcker finge tryckas inom riket eller
införas utifrån. De, som ville studera vid utländska jesuit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
