- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
129

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stade han en skarp blick åt Erik Stenbock. På
herrarnas vagnar svarade Gustaf Banér ödmjukt, men utan att
på något satt förnedra sig eller sina medbröder. Karl
rackte dem banden och förlikningsbrefven vexlades,
hvar-efter de insattes i sina ämbeten och förlaningar. Vid
Johans straxt derpå inträffade bisättning erhöllo de dock
inga hedersplatser. Den 8 Januari ingicks en förening
mellan hertig Karl och alla rådsherrarna, alt under
konungens frånvaro gemensamt sköta regementet och derför
ansvara, en för alla och alla för en.

Vi vilja har tala om utgången af Axel Lejonhufvuds
företag. Rådet skref och bad bonom besinna sig; tillika
nedsändes Jost Kursel med några troppar. Det var
öfver-flödigt. Axel Lejonhufvud hade redan rymt öfver till
Halmstad och derifrån till Polen. Bönderna åter i hans
grannskap voro så litet benägna till uppror, att Kursel
tvärtom med möda kunde hindra dem från att nedbryta
hela Gräfsnäs slott.

ANDRA KAPITLET.

OM UPPSALA MÖTE *).

Folket var i allmänhet uttröttadt genom alla de
förändringar, som Johan i religionsväg företagit. Sjelfva bans
ostadighet hindrade allt förtroende för bans lära. När
dertill kom att de liturgiska presterna i allmänhet utmärkte
sig för sin okunnighet, laster och lismeri, så inser man
orsaken till den starka benägenhet, som öfver hela landet
röjde sig för evangeliska läran. Detta tänkesätt
understöddes af adeln, som ännu fruktade en återräfst från
kronans sida, och af Karl, hvilken nu likasom förut ställde
sig i spetsen för de evangeliske.

Men det förestod en svår strid i detta hänseende.

*) Kungliga Biblioteket i Stockholm. Berättelse om Uppsala
, Concilium af Riddcrstjerna.

Fryxellt Ber. IV. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free