Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var allmänt bekant redan frln Sigismunds barndom,
alt han af innersta hjerta var katolska läran tillgifven,
och redan då hade ban för densamma utstått aga och
förebråelser af fadren, och hot om kronans förlust af rådet.
Man kände äfven, att han under sitt vistande i Polen allt
mer och mer öfverlemnat sig åt jesuiterna. Många
berättelser utspriddes om hans ovanliga nit för påfveiäran,
och man trodde, att han ämnade införa densamma i Sverge
med våld, om icke annat hjelpte. Denna icke osannolika
förmodan fordrade både kraftig och snar mellankomst.
Då adeln och presterskapet samlades till Johans
bisättning, började de sednare tala om behofvet af ett
kyrkomöte, ett beslut till evangeliska lärans skydd mot
kommande möjliga förföljelser. Karl lät ej deras ord falla till
marken. Han sammankallade rådet och förehöll dem i ett
långt ta) nödvändigheten att hålla ett riksmöte för
åtskilliga angelägna ärenden, men förnämligast för trosläran.
Om den sanna tron under konung Johans tid varit utsatt
för förföljelser, huru mycket mer hade man icke att frukta
af en konung, som ansåg för samvetssak att icke handla
mot påfven. Man borde visserligen lemna Sigismund
kronan, både för den ed, man derom gjort, såsom ock på.
det man inför hela verlden måtte vara urskuldad.
Likväl vore af nöden att förelägga honom några vissa
villkor, angående rikets lag och undersåtarnes rättigheter,
och icke tillåta någon kröning, förrän dessa blifvit
högtidligen besvurna. För att överenskomma om sådana
villkor, vore nödvändigt att sammankalla ett riksmöte.
Rådet gillade i allmänhet hertigens ord, men fruktade att
genom detta ådraga sig konungens allt för stora misshag.
De invände, alt för troslvisternas skull behöfdes endast
ett kyrkomöte och ingen riksdag. Men Karl svarade, att
de svenska borde uti trossaker sjelfva se och dömma, och
icke som de katolske öfcerlemna sådant åt påfvens smorda
och rakade kreatur. Riksdagen blef beslutad och utsatt
att hållas i Uppsala d. 25 Febr. 1593. Detta beslut togs
e. m. den 31 Dec. 1592, samma dag, som Johans lik* pft
förmiddagen bisattes i hans liturgiska kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
