Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landsattes pä Djurgården, der de slogo läger, utmärkande
sig genom granna rustningar och prydnader.
Dera9 antal var tre tusen man. Sigismund och hans
rädgifvare likasom svenskarne märkte straxt, att med en
sä liten styrka ingenting hufvudsakligt kunde företagas.
HelB utrustningen väckte harm säsom ett bevis på
konungens afsigter, men tillika åtlöje öfver hans förvända
och falska beräkningar. Endast några bundrade
dalknektar inkallades till Stockholm, och man ansåg sig
derige-notn tillräckligt skyddad. Sigismund sjelf fann sitt
misstag, och knappt hade tropparna anländt, förr än det
beslöts att återvända till Polen. Det främmande krigsfolkets
ankomst ökade emedlertid öfvermodet hos hejdukarna ocb
förbittringen bos svenskarna. Natten emellan den 29 ocb
30 Juni uppstod på Köpmansgatan ett så häftigt
slagsmål, alt många miste lifvet. Dagen derpå kommo de
främmande soldaterna intågande med värjor och gevär, för att
hämnas. Borgrarna deremot bade upprifvit gatläggningen
och fört stenarna upp i sina hus, för att med dem
försvara sig genom fönsterna. Med möda kunde en formlig
träffning undvikas. Det var lycka, att de sistkomna
knektarna voro till en stor del från Preussen och derföre
sjelfva ej ogerna sågo, att de hatade polska hejdukarna fått
hugg af svenska borgerskapet.
Genom ofvananförda handlingar bade Sigismund i än
högre grad ådragit sig svenska folkets hat och förakt.
Adeln och rådet hade dock ännu måhända kunnat vinnas.
Men äfven i detta hänseende voro Sigismunds åtgärder
olyckliga. Flere unga herrar af de förnämsta slägterna
infunno sig vid hofvet, för att söka sysslor och förläningar.
Men allt sådant utdelades endast af Klas Fleming åt hans
gunstlingar eller af Jöns Bult åt dem, som genom skänker
och smicker förstodo att vinna bans beskydd. De unga
ädlingarna, föraktande en sådan befordran, öfvergåfvo
konungens hof och vände sig till hertigen. Så fick denne
i sin tjenst Magnus Brahe och de yngre
Salestad-Bjel-karna med flere. Dessa jemnte Karl Sture och Mauritz
Lejonhufvud blefvo sedan hans ständige anhängare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
