- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
165

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vortf med bonom några år hårefter till så mycket mera
nytta, som ban annars skulle stått öfvergifven af bela
den högre adeln. De Sldre och ansedda rådsherrarna voro
som förut missnöjda med Sigismund derföre, att han
lemnade förtroende och förl&ningar endast åt Klas Flemings
gunstlingar. Det stora anseende, denne herre åtnjöt, skulle
också väcka harm bos hans gamla fiender i rådet, särdeles
bos Erik Sparre och Bielkarna.

En vigtig sak återstod annu att afgöra, nemligen
huru regeringen under Sigismunds frånvaro skulle
förvaltas. Hertigen ville som riksföreståndare i konungens
stalle och med råds råde förestå densamma. Rådet
önskade att sjelfva erhålla detta uppdrag, och hade helst
sett, om de kunnat slippa hertigens deltagande. Men, då
ban ej kunde förbigås, begärde de honom såsom den
förste och förnämste i rådet, dock utan magt öfver de
andra. Sigismund befarade åter äregiriga försök af båda;
dock syntes hertigen farligast. Då derTöre Erik Sparre
gjort ett utkast till regerings-ordning efter rådets sinne *),
gillade Sigismund den, ocb begärde Karls samtycke, ålen
denne v&grade alldeles och sade uppriktigt orsaken: Gerna
ville han vara fri från regeringsbesväret, men att några
ringare mån skulle framför eller bredvid honom dertill
varda förordnade, del sträfvade mot konungahusets
anseende och den rätt till riket, han i brist på andra
arf-vingar innehade; äfven mot urminnes svensk sedvana. Ig
ännu såg man aldrig under någon förmyndaretid hela
rådet styra landet, utan rikets drots eller marsk allena.
Då man enskildt talade med honom, sade han: Jag har.
Gudi thess lof, folk och land sjelf att styra och har
der-med nog att skaffa. Om jag skall åtaga mig riket, vill
jag efter Sverges lag sjelf regera, icke regeras af andra
eller vara deras inspektor *). Flere gånger sånde msn

’) Riksark. Historiska acter <594, <595 och <596. — E
Sparres förslag till riksstyrelse uoder Sigismunds frånvaro
den 20 Mars 1594.

**) ltiksark. Acta Bislorica <598. Hertig Karls svar til

Laacy.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free