Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174:
o* sÖDEMÖtnras wiuak».
ELFTE KAPITLET.
OM SÖDERKÖPINGS RIKSDAG.
Straxt innan hertigen och rådet ingått föreningen
om riksstyrelsen, skref den förstnämnde till konungen och
bad, att han ville bekräfta denna åtgtlrd såsom
Ofvtrens-stämmande både med rikets lagar, sedvanor och
sannskyldiga nytta. Han begärde alltså, att Sigismund ville
uppdraga honom regeringen med samma magt som
konungen sjelf. På annat villkor kunde Karl icke åtaga sig
den. Erhölle han icke en sådan fullmagt, såge han ingen
annan utväg än att sammankalla ständerna och höra
deras mening. Sigismund besinnade sig ett balft år pär
svar och lemnade Karl under tiden i full utöfning af
regeringen. Ändteligen i Maj 1595 kom hans bref, af
innehåll: det han icke funne skäl all ändra den en gång
gifna förordningen. Hvad. åter beträffade ständernas
sammankallande, så bad han betänka, att det i framtiden
kunde lända hela det konungsliga huset och dess anseende
till men, om del tilläts undersåtarna att efter eget
godt-finnande förordna om sin regering utan öfverhetens förer
skrift. Om Karl detta oaktadt fortfor i sin föresats,
skulle Sigismund länka på tjenliga medel att upprätthålla
sin konungsliga myndighet. Han ämnade icke tillåta, atl
man förminskade någon af de rättigheter, som han ärft
af vördade förfäder. Karl lät icke skrämma sig. Straxt
sedan Sigismunds bref ankommit, sammankallade han
rådet och föreslog att utskrifva ett allmänt riksmöte. Som
skäl uppgaf han nödvändigheten att inhemta ständernas
tankar om hertig Magnus’ begrafning; om den fria reli—
gionsöfning, som Sigismund, tvärt emot ed, lemnat
katolikerna; om prinsessan Annas brudskatt; om tvisten
mellan Bielkar och Gyllenstiernor; Kexholms öfverlemnande,
oroligheterna i Finnland, rikets styrande o. s. v.
Rådsherrarna invände, att konungen uttryckligen förbudit alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
