Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksmöteo under sin frånvaro, och Karl kunde ioke erhålla
deras bHall. Hen let det oaktadt uppsätta kalMse tMl en
allmän riksdag i Söderköping och föreläde den till rådets
underskrift. Dessa vägrade återigen på förut anförda skäl.
Då Karl ioke kunde öfvertala dem med godo, tog ban till
ett annat språk. Han bad dem komma ihåg, huru
Engelbrekti tom blott var en bondeson, kunde tvinga riksene
råd att göra det, som lände till fosterlandets bästa. De
skulle få förnimma, att hertigen, som var konungason
och tikete ar (furste, förmådde lika mycket. Rådsherrarna
undertecknade-, men skickade derjemnte straxt ooh i
hemlighat till Sigismund obh begärde, att han skulle tHl
riket-insända ett öppet bref med förbud mot den utlysta
riksdagen, så att rådet kunde derpå grunds sin vägran att’
resa dit. Men vid konungens hof påstods, att det ej
skadade, det hertigen ocb rådet voro oense. Några ifrige
katoliker sade uppenbart: Låt man hertigen och rådet
rif-vas aoh slUas.’ Det dr godt nog åt kättarei Dessa skäl
jemnte Sigismund» vanliga långsamhet förorsakade, att
rådets bref fick ligga sex veckor obesvarad*.
Emedlertid samlades ständerna från hela riket, utom
Finnland, från hvilken landsort endast några få vågada
smyga öfver för Klas Fiemings skull. Rådet dröjde i det
längsta. De väntade på det begärda brefvet från
Sigismund. När det icke hördes af, vågade dö icke längre
uteblifva, utan begåfvo sig till Söderköping^ men först
åtta dagar efter mötets början, för hvilket dröjsmål de
ådrogo sig hertigens förebråelser ocb allmänhetens
misstankar.
Hertigen lät framställa öfverläggningspunkterna. Den
förnämsta var, att han begärde antingen biifva fri från
regeringsbördan, eller också utnämnas till riksföreståndare
med passande magt. Det hördes straxt, att han hade
bönder och borgare för sig, och hans anhängare förde ett
stolt språk. Rådet hade väntat undérst-öd af adeln, och
Klas Slätte lät också förslå, att hertigen borde hos
konungen söka en sådan fullmagt, som han begärde»
serde-les hvad riksföreståndareskapet beträffade. Men Maurits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
