Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vågade upptaga och på kyrkogården begrafva honom. Det
skedde dock slutligen, och hans måg, Johan Skvtle, har
öfver griften upprest en minnesvård.
iläster Elof hade emedlertid anländt jemnte den
Öf-riga Lexandsnären. Okunnig om sistnämnda mord,
sammankallade han menigheten och föreställde att, som det
led till dagens slut, måste alla ärender uppskjutas till
morgonen. De borde di med bön och gemensam
gudstjänst bereda sig sjelfva och utbedja Guds nåd och bistånd
uti deras vådeliga och svåra förehafcande. Han sökte
derigenom tid och tillfille att hinna lugna deras upprörda
sinnen och om möjligt förekomma blodsutgjutelse.
Dalkarlarna biföllo förslaget med villkor, att gudsljensten
skulle ske under bar himmel, så att alla kunde deltaga
deri. Mäster Elof drog sig nu tillbaka och började fatta
hopp om en lycklig utgång; men snart kom
underrättelsen om Jakob Näfs ynkeliga mord och förnyade hans
farhågor. Dertill äfven en annan omständighet. Prosten
i Tuna hade på vänskapligt sätt emottagit och
herber-gerat Jakob Näf och dess sällskap. Detta förlröt
bönderna, och de började i vredesmod söka prosten öfverallt.
Men fåfängt. Denne, som kände både sin ställning och
sina landsmäns lynne hade hastigt smugit undan och var
ej mer till finnandes. Bönderna hröto i dess ställe in
uti hans ölkällare. Den var ovanligt väl försedd, ty
prosten bade ämnat några veckor’ derefter fira sin äldsta
dotters bröllop. Nu samlade sig i dess ställe en stor
skara supiga bönder kring tunnorna och började med den
största omåttlighel förpläga sig, så länge ölet räckte.
Hela natten igenom hördes deras hot, svordomar och
slagsmål upp från källarehvalfven, bådande olycka och
våldsamheter för den följande dag?n.
Det blef en ovanligt kall natt. Sljernorna gnistrade
klart på himlahvalfvet och en isande nordanvind drog
öfver fältet. Då solen uppgick, låg öfver Tunagården ett
tjockt täcke af rimfrost och glittrade mot solstrålarna.
Gulnade löf föllo hoptals från träden och den klara
himmelen och fortfarande nordanvinden bådade långvarig köld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
