Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sannfärdighet, på det domrarna icke far hans person,
höga kall och embele mer än (Or en enskild sig befara
skulle eller af räddhåga döma annorlunda, än
rättvis-ligt och lagligt vore. Derpå upplästes sjelfva domrarnes
förbindelse, att med all trohet och flit höra, Ofverväga
och besluta,- att icke akta hans fursleliga nåde i denna
sak, mer än en enskild person, icke heller för
fränd-sämja, räddhåga, vänskap eller våld göra den saklösa
r.aker eller tvärtom; ulan i allting handla efter yttersta
förstånd, såsom de för Gud, alla kristna menniskor och
eget samvete ansvara kunde. När förskrifningen var
uppläst, lades den ofvanpå lagboken. Hvar och en af
domrarna trädde fram, den ena efter den andra, höll banden
på papperet och sade: Denna förskrifning lofvar jag
troligen och obrottsligen au hålla och fullborda, så sannt
mig Gud hjelpe till lif och själ.
Derpå framsteg Erik Göransson Tegel och uppläste
med hög röst hertigens anklagelseskrift, bestående af
tjugufem särskilda punkter. Deribland voro upptagne de gamla
beskyllningarna sedan konung Johans tid. Dessa voro väl
redan en gång förlåtna, men emedan herrarna efter
förlikningen mot sitt löfte åter väckt fråga om saken och
gifvil konung Johan skulden, ville hans fursteliga nåde att
derom åler skulle ransakas. De öfriga punkterna
handlade mest derom, att de anklagade brutit flere sina
förbindelser mot hertigen och särskildl Söderköpings beslut;
att de utspridt agg och misstroende mellan hertigen och
konung Sigismund; att de stått hertigen efter lif, ära och
välfärd; samt slutligen att de fört främmande krigshär
mot fäderneslandet.
Erik t-parre framkallades först. Hertigen i egen
person var anklagare. Han började: Jag tager Gud till vittne,
att jag alltid hafver älskat och ärat denne herr Erik
Sparre framfar alla andra för del höga förstånd och den
stora skicklighet, hvarmed Gud begåfvat honom. Gud
skall känna, att jag nu icke gör detta för någon
hämndgirighet skull, ulan endast på det jag inför hela verlden
må kunna bevisa min oskyldighet. Härpå framställde ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
