- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
9

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

näst de tre först uppgifna hade de flesta rösterna, och
nämnde honom derpå till sysslan. Mycket knorr
spordes. Man invände, att Wåhlin icke
formligen afsagt sig förslaget, och att, om han det också
gjort, skulle församlingen haft rättighet genom ny
omröstning sjelf besätta tredje platsen. En del
Storkyrkoboar ville ock anföra klagomål, men deras
skrift blef ej mottagen. I stället läto de missnöjda
i tidningarna inrycka några klandrande artiklar, och
från trycket utgafs en ströskrift, kallad Wåld för
Mätt, hvilken tadlade konungens åtgerd. Herweghrs
utnämning blef dock beståndande, och Rosén flck
stanna på sin plats. Tre gånger uppfördes han af
presterna på förslag till biskop och fyra gånger af
Stockholms Storkyrko-församling på förslag till
pastor primarius, men blef alltid af Adolf Fredrik och
Gustaf den tredje förbigången. Ar i 778 lät den
sistnämnde t. o. m. säga konsistorium i Strengnäs,
att stiftet ej borde uppföra honom på biskopsförslag;
och 1780 likaledes till Storkyrko-församüngen, att
den ej borde sätta honom på förslag till pastor
primarius. Den gjorde det likväl; men konungen nämde
i hans ställe den 34-årige friherre Taube, hvilken då
blott ett år varit prest.

Wi hafva med någon utförlighet berättat hela
detta uppträde; emedan det utgör icke blott en
förklaring öfver den ökade ovilja, som vid denna tid
mot hofvet förspordes, utan ock ett serdeles talande
prof på den retsamhei, den småaktighet, hvarmed
man stundom gick till väga, och det ömsesidigt.

Redan förut1) äro beskrifna de orsaker, till följe
af hviika den tidens riddarhus ej mer kunde
betraktas som en verklig aristokrati, och således ej heller
hos de andra stånden hafva något större
inflytande. Oviljan mot dess blott på bord grundade
företrädes-rättigheter fick ökad styrka genom en

») 33. 73. 38. 63, 65.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free