Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då iitgifven skrift, benämd »Historia om Sverges
adeh; ett verk för sin tid af stor lärdom och
för-tjenst. Men författaren, en lektor Eberhardt, sjelf
ett barn af sin tid och ledd af ofrälseståndens
då rådande tänkesätt, såg och framställde sitt ämne
i mörk dager, fästande sig mer vid dess skuggor,
än dagrar. Hans verk blef under de närmaste åren
mycket läst, mycket berömdt och af stort inflytande;
ty det gaf åt ofrälseståndens ovilja mot adeln också
ett slags vetenskapligt berättigande. Den sålunda
af många orsaker länge förberedda och utvecklade
oviljan fick för tillfället ökad styrka genom den
andra bland ofvannämda två tilldragelser, näml. genom
tillsättandet af en vicepresident i Abo hofrätt.
Dermed förhöll sig på följande sätt. Vid
reaktions-riksdagen 1769 hade Hof-Hattförbundet genomdrifvit
det beslut, att hvarje dylik plats skulle betraktas som
ett bland rikets så kallade högre ämbeten och der- ■
för besättas så, som för dylika stadgadt var. Genom
detta sysslans upplyftande i rang kunde den ock
betraktas som åtkomlig endast för adeln, ifall näml.
denna samhällsklass mägtade göra gällande sitt
privi-legie-anspråk på uteslutande rättighet till sådana högre
platser. Regeringsformen af 1720 medgaf väl icke
ens till riksråds-, och än mindre till lägre ämbeten
något sådant uteslutande företräde, utan stadgade
blott, att sysslorna skulle besättas med infödde svenske
män, som voro riket med lnildhet, trohet och
manskap förbundna; någon skilnad mellan frälse och
ofrälse nämndes dervid ej. Adelns privilegier af 1723
deremot innehöllo, att kunglig majestät ville riksens
råd samt riksens höga och angelägna ämbeten låta
besätta — — med infödda svenske män och
undersåter af ridderskapet och adeln. Detta stod i
öppen strid mot grundlagens, regeringsformens nyss
anförda stadgande och anda, men kunde dock till
fördel för adelns anspråk åberopas. Så skedde ock
nu. Till den lediga sysslan hade anmält sig 13 sö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
