Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm. Hvem har tillställt tryckningen? frågade
sig allmänheten. Man har svarat med det latinska
ordspråket: is fecit, cui utile1) och således också
härutinnan kastat sina blickar på konungen. Att
denne ville genom skriftens utspridning vinna
allmänheten på sin sida och reta henne mot
ständerna, blef följakteligen af många taget för afgjordt.
Riksdagsmännen blefvo ock mycket förbittrade; men
beslöto likväl att icke angripa konungen personligen
utan i stället gifva riksråden en skrapa för visad
eltergifvenhet. Tryckningen blef ock föremål för
en rättegång, till följe af hvilken Camitz rymde
landet och Gvllenbååt dömdes till 300 d. s. m. i
böter. Denne sednare dog 1774, då hans son blef
upptagen som page vid det kungliga hofvet. Camitz
fick vid revolutionen 1772 en betydlig nådegåfva.
Konungens tal väckte mångenstädes den
lifliga-ste förtjusning. Fredrik Horn sade: hans maj:ts
begångna s. k. fel emot grundlagen är i sig sjelf
vördnadsvärdt, såsom härrörande från de ömmaste
känslor och det mest brinnande nit för
undersåtarnes väl. Hans majestät tyckte, att till biläggande
af tvister mellan Landets barn borde ingen vara
närmare än landets fader. Men då hans oskyldiga
steg härutinnan blifvit klandradt, har han låtit
trycka sitt tal. Han bör derföre tackas, och
rådsherrarna alldeles icke tadlas, o. s. v.-). Många voro
de, som betraktade uppträdet på samma sätt; och
nu såsom alltid spordes häftigt ogillande af
bemödandet att hindra hvarje omedelbar beröring mellan
konungen och folket. Man får ock i den tidens
skrifter läsa en mängd uttryck af den djupaste
vördnad och den varmaste kärlek för den milde,
fredäl-skande och fredstiftande konungen; och tillika af
ovilja mot de stridslystna och oförsonliga ständerna;
’) Skördemannen har ock varit såningsmannen.
2) Heml. Utskottets prot. d. 14 Jan. 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
