Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog att stödja Gustaf med ord, råd och hotelser.
Han lät ock öfvertala turkarna att fortsätta kriget
mot Ryssland, och i Toulon utrustades flere
örlogsfartyg, som man utspridde vara ämnade att,
om så behöfdes, uppträda mot ryssarna antingen
i Östersjön eller på Medelhafvet. Spanien följde
Frankrikes exempel och talade högt till försvar för
Sverge och dess revolution. Dessa företeelser hafva
troligtvis än mer befästat Katarina i de fredliga
åsigter, hon redan förut hyste. Både hon och
hennes förtrogne minister Panin försäkrade också
Sverge återigen om Rysslands vänskapliga
tänkesätt, och de första rustningarna mot finska gränsen
afstannade[1]. Danmark erhöll från Ryssland bref
i samma anda och aftacklade sin örlogsflotta, och
huru äfven Preussen lugnade sig, är nyligen
berättadt. Någon grannstaternas öfverenskommelse
eller beslut om ett gemensamt, anfall mot Sverge
och mot der genomförda revolution kom oss
veterligen icke i fråga[2]. Till denna lyckliga utgång
bidrogo, utom de många här ofvan uppräknade
omständigheterna, äfven de högtidliga försäkringar,
Gustaf genast efter statshvälfningen hade gifvit
sina grannar, nämligen att han ämnade med dem
alla upprätthålla fred och vänskaplig förbindelse.
FÖRHÅLLANDET TILL GRANNSTATERNA FRÅN
NOVEMBER 1772 TILL BRYTNINGENS SLUT 1773.
Men i öppen strid mot dessa i Augusti gifna
löften, började han i Oktober s. å. förbereda ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>