Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef öfversatt1). — Vigtigast bland revolutionens
försvarsskrifter var och borde väl vara ett tal, som
den fordne frihetsvännen Karl Scheller den 28
Oktober 1772 höll inför vetenskaps-akademien och i
konungens närvaro, och hvilket tillika visar, i hvad
rigtning hofpartiet numera sökte leda allmänna
tänkesättet. Talets hufvudsakliga innehåll bestod
nämligen i loford öfver konungen, statshvälfningen och den
nja regerings-formen ; samt i ogillande, i
fördöm-mande af de forntidens fria statsförfattningar,
grekernas och romarnes, hvilka vanligtvis blifvit af
frihetsmännen såsom mönsterbilder åberopade.
Således omtalade nu Scheffer, huru olyckliga de
grekiska folken voro, hvilka till följe af sina
konstlade, af vigter och motvigter sammansatta
författningar voro blottställda för ständiga förändringar,
trätor och förföljelser; — likaså romerska folket;
ty, sade Scheffer, man kan ej utan vämjelse och
afsky läsa tideböckerna om den romerska republiken,
under hvilken frihetstid staten var delad liksom i
två olika folk, skilda till tänkesätt och önskningar2),
så att ingen kan skatta detta folk lyckligt eller
önska sig tillhöra en sådan stat. Deremot berömde
Scheffer statsförfattningen i Kina, enligt
hvilken regentens välde är såsom en faders öfver
sina barn, och hvarest alla inrättningar och
sedvänjor blifvit på detta begrepp grundade,
hvilket regerings-system äfven bestått flere tusen år
och gjort det kinesiska folket till det mägtiga-
1 ) Uppsala bibi. Gustafv. papper I Scheffer9 brefvexling
finnes ett samtidigt bref, i hvilket Michelessi bad Scheffer utverka
konung Gustafs fcrord till erhållande af ett abbotstift i Frankrike.
2) Genljud af Gustafs ord d. 21 Augusti (se sid. 206). Också
N. v. Rosenstein har, i sitt mycket berömda tal om
Upplysningen, s. 141 och följaude, målat romerska republiken med ganska
mörka färger. Detta sednare tal hölls sommaren 1789.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
