Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne från dåtidens uppfattning af kristendomen.
* Ledd af djup vördnad för många dennas sanningar,
tillät hon sig dock aldrig några mot densamma
rig-tade speord elle* anfall.
Af den andra omtalade verldsåsigten, af den
s. k. spekulativa filosofien, kände hon sig ej heller
tillfredsställd. Dess undersökningar och läror om
menskliga kunskapsförmågan, om tingens
verklighet eller skenbarhet och om flere dylika ämnen
har hon, liksom troligen många dåtidens
skriftställare, ansett vara dels för mycket invecklade och
svårfattliga, dels för litet sammanhängande med de
i hennes ögon för menniskan vigtigaste lifsfrågorna.
Och i afseende på dessa sednare t. ex. om
förhållandet mellan Gud och menniskan, mellan tid och
evighet, mellan frihet och nödvändighet; — med
den spekulativa filosofiens försök att lösa dessa
lif-vets gåtor och att leda lifvets verksamhet kände
hon sig ej heller tillfredsställd. Hon tyckes hafva
delat den misstro, den ovilja, som många den
tidens tänkare hyste mot all metafysik, mot all sådan
spekulation, som ville filosofiskt förklara, hvad de
trodde intet menniskoförnuft kunna förklara.
Härigenom leddes hon till ofvannämnde tredje
verldsåsigt, den som af henne för det mesta
hyllades; och icke blott af henne utan ock af flere den
tidens utmärkta personer. Den har utöfvat stort
inflytande icke blott på henne, utan ock på hela
tidehvarfvet, också inom vårt land, och förtjenar
således att åtminstone i sina grunddrag kännas.
Det var en ur Lockes filosofi utbildad åsigt,
hvars här ifrågavarande hufvudpunkter och läror
voro, att menniskan hvarken genom sitt naturliga
förnuft eller sin så kallade spekulativa filosofi
mäg-tade lösa lifvets öfvernaturliga gåtor; —att hon
der-före icke borde sträfva efter en sådan utom
området för hennes fattning belägen kunskap; — att
hon i stället borde sträfva, teoretiskt efter kunskap
om för henne begripliga föremål, och praktiskt ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
