Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ynglingar ville egna sig. De lärjungar, som
besökte dåtidens universiteter, gymnasier och skolor,
bestodo fördenskull ojemnförligen mest af ofrälse
ynglingår, och en adelsman sågs bland dem mera
sällan, ofta blott en bland 50, en bland 100. De
adliga familjerna höllo i stället enskilda, i deras
hem anställda lärare; men hade ofta ej råd att
dertill skaffa andra än unga studenter, vanligtvis
ännu mycket omogna både till kunskaper och
personlighet och derjemnte så beroende, att de icke
kunde utöfva något större inflytande. Sådant
inverkade på de adliga gossarna. Uppväxta i det
sjelfsvåld och det högmod, ett dylikt
undantags-för-hållande vanligen alstrar, ansågo sig dessa ungherrar
vara mycket öfverlägsna sina i statens läroverk
stude-Tande jenqnåringar. Men de felefvo dem i sjelfva
verket underlägsna, nämligen med hänsyn till
examens-kunskaper, ordning och arbetsvana, i hvilka
hänseenden de allmänna skolorna utöfvade en
kraftfullare verksamhet1). Följderna visade sig snart.
Inom landthären, hvarest jemnförelsevis mindre
boklärdom fordrades, voro officerarne till stor del
adelsmän. Icke så inom de ämbetsverk, der större
kunskaper kommo i fråga. Bland sjökadetterna 1768
funnos mot 49 frälse 64 ofrälse ynglingar; bland
frihetstidens 13 justitiekanslerer voro 10 födda
ofrälse, och bland 90 riksråd härstammade omkring
40 från nyadliga slägter. Ar 1772 funnos i
civila ämbetsverken blott 215 adliga men 821 ofrälse
ämbetsmän.
Genom från förra tider ärfda vanor, minnen
och tänkesätt har, oaktadt dessa brister, dock inom
adeln bibehållit sig en viss öfverlägsenhet, icke
boklig, men personlig och medborgerlig. Den
yttrade sig. i behagligare umgängessätt, i varmare
deltagande för allmänna angelägenheter samt i
rymligare åsigter och lifligare frihetssinne. Detta var
’) Att bland den tidens högadel fanns mycken, ehnrn
företrädesvis vitter bildning, skall framdeles omtalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
