Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händelsen icke blott inom de gamla förmögnare
ätterna utan ock inom flere yngre, t. ex.
Ehren-svärd, Gyldenstolpe, Gyllenborg, Höpken,
Lagerberg, Scheffer och Tessin, hvilka utmärkte sig
genom många framstående och inflytelserika
medlemmar. I allmänna angelägenheter och när det
ej rörde egna ståndspriviiegier *) eller
partiintressen, ådagalade ock adeln en mer omfattande och
fördomsfri blick än de andra stånden, och var ofta
nog den samhällsklass, som vid framdrifvandet af
hvarjehanda nyttiga förändringar och ofta vid
frihetens försvar trädde i spetsen för rörelsen. Denna
i mycket berömliga anda hos svenska bördsadelns
medlemmar var det, som bidrog till möjligheten
att kunna i så lång tid upprätthålla den orättvisa
och förnuftsvidriga institutionen.
Adeln insåg likväl det osäkra i sin ställning
och sökte stärka den; sin förmögenhet genom rika
ofrälsegiften, och sitt riksdagsanseende genom
förslag om valda ombud i stället för sjelfskrifna.
huf-vudmän, och tillika genom strängare
ordnings-reglor tor sina sammanträden. Med känsla af
sakens både rättvisa och nödvändighet fann ock adeln
för godt att under striden mot ofrälsestånden
be-qväma sig till den ena eftergiften efter den andra;
och vid riksdagarna 1765 till 1772 var nära nog
halfva riddarhuset färdigt till än större
uppoffringar. Men samhällets utbildande i sådan rigtning
blef genom 1772 års revolution afbrutet.
Om dessa förhållanden se nedanstående
afdel-ning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
