Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen och den, som var allmännast antagen intill
Oustaf den förstes tid.
Uen då inträdde en helt ny åsigt, den ultra*
svenska eller rudbeckska. Den har fätt sistanförda
namn efter O. Rudbeck d. ä., hvilken slutligen
uppförde byggnaden till dess höjd, till des? i den
lärda verldens ögon bjert framträdande tornspira,
Atlantica-läran. Den egentliga grunden ladesdock
af erkebiskop Johannes Magnus *). Omkring
1530-talet utarbetade denne en historia, som med mycken
lärdom och fyndighet sökte ådagalägga, att Noaks
sonson Magog var konung öfver norra Europa, och
att man kunde från honom uppräkna en
sammanhängande rad af 142 regenter i Sverge redan före
Gustaf den förste. Skriften var uppfylld af
gissningar, af obevisade och obevisliga uppgifter och
af uppenbara osanningar; men smickrade i hög grad
dåtidens national-fåfiänga.
Märkvärdigt nog och nästan samtidigt
härmed har den ryktbare protestantiske reformatorn
Olaus Petri utarbetat, också han, en Sverges
historia, men af alldeles motsatt art. Författaren insåg
och vågade uttala flere för den tiden nya och för
svenskarna och för konung Gustaf icke alltid
smickrande sanningar; t. ex. att krigen mot Danmark
stundom varit föranledda af svenskarna, och att i
sina strider mot konungar och adel katolska
biskoparna stundom* haft mera rätt på sin sida, än
det efterträdande protestantiska tidehvarfvet ville
erkänna o. s. v. Med hänsyn till här ifrågavarande
ämne förklarade Olaus Petri helt öppet, att man
rörande hedniska tiden icke hade n&gra tillförlitliga
historiska källor. Han upptog väl flere diträknade
konungalängder, men tillerkände dem ingen
vetenskaplig trovärdighet; utan sade rent ut, att Sverge
icke hade någon säker historia före kristendomens
införande. Han kom sålunda redan då till samma
kritiska åsigt, hvilken slutligen Reuterdahl på 1830-
*) Åldre likartade försök finnas dock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
