Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oordningen ofta mycket välgörande var rigtningen af
kulturfolkens samhällsutveckling under 1500-talet.
Men konungamagten, sålunda kommen till välde,
motsvarade* ej och kunde till följe af mensklig ofull*
komlighet ej heller motsvara de vid densamma iUstade
förhoppningarna. Många dess innehafvare voro
obetydliga och svaga personligheter, hvilka alldeles
icke förmådde tygla samhälls-elementerna eller
trygga undersåtarnes säkerhet och välstånd. Andra
deremot drefvo till ytterlighet läran om sin magt och
missbrukade den till ett förtryck, som äfven under
denna styrelseform tillintetgjorde så väl den lagliga
ordningen som undersåtarnes säkerhet och välstånd,
och behandlade dem som tanke- och viljelösa slafvar.
Apostlar för denna till despotism öfverdrifna lära
blefvo i Machiavels spår dock med sina personliga
skiftningar engelsmännen Filmer och Hobbes och
fransmannen Bossuet, af hvilkas läror man ock
hörde åter ljud vid många hof, t. ex. i Sverge af
Jakob Gyllenborg, Lundius, Lang *) m. fl. Många
ans&go på fullt allvar bättre och lugnare att
underkasta sig en också missbrukad konungamagt, än
att blottställa sig för de oordningar «och olyckor,
friare statsBkick ofta medföra. De regenter, som
under detta tidskifte genom svaghet, förtryck eller
förderfliga styrelse-åtgerder nedsatte konungamagten
voro Hamburgarna i Österrike och Spanien,
Bourbonerna i Frankrike, Stuartarna i England, de
obetydliga Oldenburgarna i Danmark samt Kristina
och Karl den tolfte i Sverge. Sådan i allmänhet
var karakteren af kulturfolkens samhälls-utveckling
under 1600-talet.
Dels ovilja öfver konunga-magtens missbruk,
dels tidens till sjelfstyrelse mognande åsigter alstrade
nu en mot stark regentmagt rigtad liflig reaktion*
Det var upplysnings-tidehvarfvet, hvilket sökte
genom ljus, frihet och sjelfstyrelse främja menskligt
betens förädling och lycka. Apostlar för denna
iy-fe. 218—281. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
