Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftsigt voro Milton och Locke i England, Bayle,
Mon-tesquieu och Yol taire i Frankrike, Oehlreich,
Nor-dencrantz, Kellgren, Rosenstein och A. G.
Silfver-stolpe i Sverge. Enskilda delar af
upplysnings-tide-hvarfvets äsigter blefvo ofta gillade stundom ock
till införande delvis antagna af flere furstar och
statsmän, t. ex. Pombal i Portugal, Aranda oeh
Campo-manes i Spanien, Necker och Turgot i Frankrike,
Josef den andre och Leopold i Österrike, Fredrik den
andre i Preussen, Struensee och Bernstorffarna i
Danmark, Arvid Horn, Tessin, Fersen och Rudbeck
i Sverge. Försök att i deras helhet genomföra
samma läror skedde medelst statshvälfningarna 1688 i
England, 1719 i Sverge, 1783 i Nordamerika och
omkring 1790 i Frankrike. Sådan var karakteren af
kulturfolkens samhälls-utveckling på 1700-talet.
Men liksom 1500-talets monarkism blef på
1600-talet öfverdrifven och missbrukad, så hafva ock
upp-lysnings-tidehvarfvets i sig sjelfva stundom ensidiga
åsigter blifvit under franska revolutionen omkring
1790 missförstådda och missbrukade på så
förfärligt sätt, att en stor del af allmänheten vände sig
med afsky från alla frihetsläror, icke blott från deras
missbruk utan och från deras bruk, och sökte, som
nämndt är, mensklighetens räddning genom att
återgå till förstärkt regentmagt och till flere förra tiders
inrättningar. Apostlar för denne reaktion blef i
England Burke under hans sednare verksamhet,
i Frankrike Bonald, Chateaubriand och De Maistre,
i Tyskland > Gentz, Görres, No valis och Schleglarna,
och i Sverge Askelöf, Atterbom, Palmblad samt
Geijer före hans affall till, och Järta efter hans
af-fall från liberalismen. Dessa åsjgter gillades ock
af de flesta dåtidens furstar och statsmän, och ej
minst redan .af Napoleon den förste, och i dylik
rigtning uppstod sedermera ock den s. k. heliga
alliansen. Dessa företeelser höra förnämligast till
århundradets första tredjedel. Under dess
fortsättning hafva dock upplysnings-tidehvarfvets frihets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
