Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhindrade en fri utveckling. Under den närmast
föregående tiden hade man snarare sökt åtsnöra än
lossa dessa band. På riksdagen 1771—72 begärdes
tillochmed, att icke ens kongl. maj:t skulle kunna
ändra magistratens utslag öfver burskapsansökningar, om
detta öfverensstämde med skråets mening. Regeringens
sträfvanden kommo emellertid att gå i en helt annan
riktning, såsom redan i någon mån visades genom den
nya skråordningen af år 1773. Genom höga tullar
ja äfven införselförbud sökte man utestänga den
utländska industrien från all täflan med den inhemska,
men utestängde då äfven de väckelser och nya
uppslag, som genom en sådan täflan kunde beredas.
Genom landtullarne var landsbygdens samfärdsel med
städerna försvårad och fördyrad till skenbar vinning
för statsverket, men till stor olägenhet för både land
och stad. Borgarståndets synkrets var genom den
rådande skråandan trångt inskränkt, hvarom äfven
dess förhandlingar under riksdagarne buro vit ne.
Ståndets medlemmar kände sig sakna nödiga kunskaper
och en allmän öfverblick af samhällslifvet, hvarför de
vid riksdagarne för det mesta läto sig representeras
af sina borgmästare och borgarståndet sålunda gjorde
skäl för namnet »borgmästarestånd». De nya
statsekonomiska åsigter, som i Frankrike gjorde sig gällande
hos den af Quesnel och hans meningsfrände markis
de Mirabeau utvecklade »fysiokratiska» skolan, funno ej
sina förespråkare bland näringsidkarne i de svenska
städerna, utan bekantgjordes och spriddes från andra
håll. Inom regeringen voro bröderna Scheffer förnämste
målsmännen för de franske »ekonomisternas»
uppfattning och hade vunnit konungen för densamma.
Utländske köpmän, som slagit sig ned i Stockholm och
Göteborg, bidrogo där att göra de nya idéerna kända.
Inom riksdagen hade de fått en förkämpe i den
snillrike finske presten Chydenius, men han var ännu
oförstådd och rönte föga understöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
