Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄDERNA, STADSBEFOLKNINGEN OCH
STADS-NÄRrNGARNE.
De till en (lel rätt våldsamma åtgärder, genom
hvilka man under förflutna tider sökt på landsbygdens
bekostnad bereda uppkomst åt städerna, hade visat
sig föga lyckobringande. I stället för näringsfrihet och
obehindrad samfärdsel, de nödvändiga vilkoren för
industriel utveckling, hade statsförmynderskap och
småborgerlig skråanda fört med sig näringstvång och
försvårad samfärdsel. Handeln var så strängt inskränkt
till städerna, att icke landtmannen ens fick sälja större
partier af sin säd till andra än städernas köpmän.
Åt stapelstäderna var förbehållen handeln på
utrikes orter. Men denna befans, såsom
kommersekollegium vid början af detta tidskede utlät sig »i en ganska
usel och forcerad belägenhet, ej olik en vinglares
tillstånd, som i brist på penningar eller god kredit köper
allt, hvad han behöfver mot dryga vil kor och säljer
sina effekter till hvad pris, han helst kan därför i
hast erhålla för att befria sig från gäldstugan».
Uppstäderna hade lika uteslutande privilegium på handeln
med bergslagerna. I allmänhet sökte man åt hvarje
handel eller näringsyrke trygga ett afsättningsområde,
i hvilket ej från andra håll fick göras intrång.
Fabriksindustrien var hufvudsakligen inskränkt till städerna
och hade redan därför svårare att begagna vattenfallen,
hvilka dä liksom nu voro hennes förnämsta inhemska
drifkraft. Handtverken voro till största delen
förbehållna åt städerna; endast skräddare, skomakare och
smeder samt enligt senare förordningar glasmästare,
trädgårdsmästare och bleckslagare fingo i inskränkt
antal drifva sina yrken på landet.
Genom det alltjämt fortlefvande skråväsendet
fick städernas borgerskap sin egendomliga prägel.
Därigenom inskränktes antalet af yrkenas utöfvare,
och pä sjelfva utöfningen lades hämmande band, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>