Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksrådet, sådant det genom regeringsformen blef
omgestaltadt, var emellertid föga egnadt att utgöra
någon hållhake på konungamakten, utan tog sig snarare
ut som en statsdekoration. Det skulle i politiska och
administrativa frågor »råda, men ej regera», och råda,
blott då det om råd tillspordes, mangrant samladt
eller i smärre afdelningar. I fråga om krig, fred,
stille-stånd och förbund var konungen förpligtad att på
förhand inhemta rådets mening, men detta kunde han,
såsom redan antydts, lätt undandraga sig. På samma
sätt gick det med föreskriften, att infödd konung, som
ämnade företaga utländsk resa, skulle meddela rådet
sin föresats. Tillsättningen af högre tjenster från
öfverstlöjtnants till och med fältmarskalks rang
tillkom konungen, men skulle föredragas »uti sittande
råd». Då däremot konungen »i sitt kabinett» bortgaf
lägre tjenster eller utdelade nådevedermälen, behöfde
endast två rådsherrar turvis tillkallas. Vid vissa
tjenster (såsom biskopsämbetena) skulle man hålla sig
inom ett af vederbörande myndigheter eller
korporationer upprättadt förslag. I lagskipningsfrågor
underkastade sig konungen fortfarande bestämmelsen af
1720 års regeringsform, i det han åtnöjde sig med två
röster jämte utslagsrösten; men detta inverkade föga
på styrelsens gång, utan tjente endast att i uågon
mån trygga domaremaktens oafhängighet. Rådets
ställning till konungen blef för öfrigt en helt annan, då
dess medlemmar hädanefter kunde af honom fritt
tillsättas och afskedas samt endast inför honom voro
ansvariga. Genom frånvaron af ansvarighet inför riksdagen
och af motsvarande kontrollmakt från clennas sida var
riksrådet ur stånd att utgöra någon sant
konstitutio-nel rådkammare. Sjelfva antalet af ledamöterna fick
enligt regeringsformen ändras; dock skulle de »ordinarie
vara 17», däri inbegripna innehafvarne af de höga
ämbetena samt generalguvernören öfver Pommern.
Till riksrådets blifvande sönderklyfning var en
Fryxells Berätt. 47. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
