Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grand lagd genom dess uppdelning i två divisioner:
den juridiska, vanligen kallad justitierevisionen, hvilken
utgjorde rikets högsta domstol och ibland så
benämndes, samt den politiska och administrativa, senare
betecknad som »allmänna ärendenas beredning». De
skilde sig ej blott genom sina olika uppgifter utan
genom den enas synbara öfvermakt, den andras
vanmakt gentemot konungen. Justitierevisionen skulle
utgöras af minst 7 i lagskipning förfamerådsmedlemmar;
den andra divisionen hade vanligen samma antal. Den
sålunda började sönderdelningen kunde, särskildt hvad
den senare divisionen beträffar, blifva ytterligare
fortsatt och blef det äfven. Regeringsformens § 8
stadgade, att »sysslorna» inom riksrådet finge »fördelas på
sätt, som kongl. maj:t nyttigast och lämpligast synes».
Synnerligen tänjbar visade sig § 12 med följande
ordalydelse: »Alla ärenden, som ej äro här ofvan
undantagna, låter kongl. maj:t sig i kabinettet föredraga
eller ock på en af divisionerna af rådkammaren, om
det kongl. maj:t lämpligare synes, eller ock kongl.
maj:t vill däröfver inhemta flere riksråds tankar; men
då bör det likväl anses, som hade det varit
föredraget i kabinettet.» Därmed var vägen öppnad till
riksrådets upplösning i smärre, godtyckligt ordnade
»konseljer».
Sjelfva kärnan af statshvälfningen låg i det
ändrade förhållande, som kansliet fick till riksrådet, enär
det ej längre intog en underordnad, utan en
sidoord-nad och frånskild ställning till detsamma. Med tydliga
ord angaf icke regeringsformen en sådan förändring;
den syntes snarare antyda ett fortfarande samband
genom föreskriften (§ 21), att kansliet skulle hafva
ett riksråd till president och ett eller flere riksråd till
bisittare. Men Ulrik Scheffer, som hade till
ögon-märke att göra ämbetsmannamakten allenastyrande i
konungens namn, behöfde ej gifva rådet någon inblick
i kansliets förrättningar eller låta de! föredragande stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
