Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stakade reformen stannade länge halfgjord, och under
tiden rådde osäkerhet i styrelsens gång.
Under ett sådant öfvergångsskede, då sjelfva
regeringsmaskineriet saknade nödig fasthet och ordnadt
sammanhang, var det en gifven sak, att maktmissbruk
och sjelfrådighet skulle inrota sig hos regeringens
ämbetsmän, äfven om det varit bättre stäldt med
befor-dringsväsendet, än det i verkligheten var. Så omtalas,
hurusom en bränvinsfiskal i Kalmar län lät tilldöma
sig fyrdubbla beloppet af kronan tillkommande böter,
ja till och med att han, åtalad för den olaga
åtkomsten, fick skydd på högsta ort.
Det våldsamma sätt, hvarpå, storskiftet bragtes
till utförande i Finland, ökade därstädes i hög grad
det rådande missnöjet, och en mängd klagomål
iii-gingo därför till regeringen. Göran Sprengtporten åtog
sig att i Stockholm föra den finska befolkningens
talan (aug. 1784); han vidtalade då presidenten
Hermansson med den verkan, att kammarkollegium
till konungen aflät en hemställan om nödig ändring
och inskränkning i storskiftesstadgan. Konungen, som
då befann sig i Versailles, gaf emellertid därifrån ett
tvärt afslag. »Både Finlands och Sveriges innebyggare»,
skrifver Fersen, . »misstyckte, att uti en så angelägen
sak konungen utan råd, utan sakens pröfning och på
en främmande ort stadd, gaf uti en för dess
undersåtars välfärd så öm sak ett så tvärt och onådigt
afslag. Sveriges innebyggare fruktade, icke utan grund,
att samma öde dem förestod; då intet skyddade
egande-rätten och jordens lagliga besittning i Finland, af
hvad orsak kunde den ega mer helgd i Sverige?» Vid
sitt besök i Finland (juni 1785) medgaf emellertid
konungen den mildring, att de, som för sin
egande-rätt kunde förete skattebref, grundadt på egornas
ref-ning och skattläggning skulle få behålla
öfverlopps-jorden (hvad som Öfversteg 1,200 tunnland) mot
för-pligtelse att ujypodla den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
