- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
238

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bland den finska adeln hade emellertid det
rådande missnöjet slagit så djupa rötter, att ett litet
parti redan i hemlighet arbetade på Finlands
lösryckande från Sverige. Det hade sina flesta
anhängare bland officerarne i Sveaborg och sammanslöt sig
i en förening, kallad Vallhallaorden, under ledning
af majoren Johan Anders Jägerhorn, hvilken var
ordens »styrande drott». Man tänkte sig, att Finlands
sjelfständighet skulle upprättas med Rysslands hjelp
och under dess skydd. Göran Sprengtporten undvek
att på något synligt sätt tillhöra denna orden, men
han gynnade den i hemlighet och främjade samma
sträfvanden. Då hertig Karl 1782 vistades i Finland
och besåg öfningslägret på Parola malm, framstälde
en gång Sprengtporten ett förslag att sätta Finlands
storfurstliga krona på hans hufvud och förklara landet
oafhängigt af Sverige. Hertigen gaf ett undvikande
svar, men afslog ej bestämdt anbudet och närmade
sig från den tiden synbart patrioternas parti.

HOFLIFVETS LYTEN OCH OSEDER.

Sedan hofvet inrättat sin vanliga sommarvistelse
på Drottningholm, blef personalen ökad, etiketten
ytterligare tillkrånglad, nöjena mer lysande och
omkostnaderna vida större. Hoffolket, skådespelarne,
balett-staten och hela skaran af uppvaktande bespisades på
hofförvaltningens bekostnad »så att h. m:t födde öfver
300 personer dagligen». Öfver detta hoflif hvilade
dock allt mera kännbart ledsnad och enformighet, trots
det oroliga jägtandet efter omvexling. Till stor del
var detta en följd däraf, att konungen, liksom hela
hans hof, förnötte tiden i sysslolöshet och fåfängt
sökte förkorta den med allehanda små nöjesbestyr.
Den gamla riksmarskalken v. Liewen, hvilken ofta
haft stora svårigheter med att något så när
nödtorftigt ordna hofvets ekonomi, afled 1781. Han hade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free