Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen läoge kunnat motstå Öfver magien. Då kom
liff-ländska ädlingen Henrik Wrede ridpnde. Han såg ocb
igenkände hertigen. Hastigt sprängde han dit, hoppade af
bästen och bad fursten på densamma rädda sitt dyrbara
lif. Karl svängde sig upp i sadeln och ilade derifrån.
Om några Ögonblick var Henrik Wrede huggen i stycken»
Kodkewilz lät först begrafva de döda på slagfältet.
Sedan tågade han med sin segrande här till Riga, ocb
blef der mottagen med glädjerop. En högtidlig
^acksä-gelse-f$st firades, och vid samma tillfälle lät Kodkewitz
med alla hedersbetygelser och på anständigaste sätt
begrafva äfven de fallna fiendtliga herrarna Anders Lennartsson
och hertigen af JLUneburg.
Uti Polen väcktes den lifligaste glädje genom dessa
underrättelser, öfver allt anställdes fröjdebetygelser och
i Krakau framfördes den helige Stanislai hufvudskål och
blef högtidligen ärad och beprisad för sitt lemnade biträde.
Dyster, harmsen och nära förtviflad, drog sig Karl
upp emot Estland med de förstörda lemningarpa af sin
förut så ståtliga krigshär. Det var ej mer att tänka på
Rigas belägring, eller i allmänhet att gå anfallsvis till
väga. Man måtte skatta sig lycklig att kunna bibehålla
det redan innehafda. Karl, förlorade dock icke modet.
I ett bref till rådet berättade han sin olycka ocb klagade
Öfver krigsfolket, hvilka sprungo undan, säger han, såsom
en hop höns och läto hacka sig i nacken, hvarefter de
äfven bära märke. Alla mått och steg för att kraftfullt
fortsätta kriget blefvo vidtagna. Han skyndade til] Sverge,
sammankallade en riksdag i Örebro, framställde för
ständerna den olycka, hvarmed Gud straffat allas deras synder;
bad, att de icke skulle fälla modet; än kunde hjelpmedel
finnas, serdeles om Svears och Göters urgamla dygd ännu
lefde i dera? hjertan. Ständerna åtogo sig äfven nu en
betydlig bevillning för att iståndsätta krigshären. Karl
utfärdade bref, b vari lofvades, att den, som till kronans
tjenst ville utrusta och hålla en fullgilltig karl, antingen
till fots eller • häst, skulle derföre få sin egendom fri och
frälse från andra skatter, och sjelf jemnte sina efterkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
