Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande, éga rättighet att föra adelig sköhd och Hjelm, allt
nämligen så länge de förberörde rustning uppehålla ville.
De på dett» sfik t anskaffade förstärkningarné afsändes utan
dröjsmål till LifBaady h t ar igenom svenskarnas belägenhet
. inom kort förbättrades.’
Hvad som btifvudsakligen bidrog härtill, var
ställningen i Polen. Sigismund begärde också af sina ständer
understöd för att rycka Estland från svenskarna och sedan
angripa dem i Finnland. Hen förhållandet var här
annor-lunda. Just na firades b röl loppet med Coöstantia af
Österrike, t vårt, emot både adelns, prest er skåpets och folkets,
önskan. Missnöjet, så vftl med detta steg, som med
Sigis-munds regering i allmänhet bröt ut i upproriska
sammansättningar eller så kallade åokoss. Den store Zamoisky
hade samma år dött, och det fanns icke mera någon man
med föntaåga och anseende nog att stilla de hetsade
Sin-nena. Den sluge hertig Karl höll dessutom vid riksdagen
hemliga utliggane, hvilka underblåste elden och ökade
förvirringen. Så var Sigismund på alla sidor omgifven af
uppror, hans rike försänkt i villervalla och magtlöshet.
Kodkewitz lemn8des nästan utan allt understöd; de
öfver-togsna svenskarna utbredde sig åter öfver Liffland, och
hvarje fördel af den vunna segern var förlorad.
Hertig Karl glömde icke Henrik Wrédes ädelmodiga
handling. Enkan fick ansenliga förtoningar uti Elime
fjer-ding i Finnland; åt sönerna gafs löfte om fribérrlig
värdighet. Det fullgjordes^ först 1653 af drottning Kristina.
I hjertskölden föres rosenkransen, Wredarnas urgamla vapen.
I sidofälten ses en springande häst med konungslig krona
på hufvudet, ett minne af stamfaderns sjelf-uppoffring för
konungahuset.
Om Nils Sti&rnsköld. Riksrådet Göran Stiernsköld,
den samme, som år 1598 blifvit fången vid Kalman, ägde
en son, benämnd Nils. Denne hade i yngre åfen, som
hertigens hofsven, utmärkt sig för tapperhet under
litf-ländslta fejden. För att vinna större Öfning i
krigsären-der, gick han sedan i österrikisk tjenst och . deltog uJut
tvänne fälttåg mot turkarna. År 1605 kom han till-*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
