Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärlek, som känner sig gifva, men icke erhålla. Han jollrade
med henne vid lediga stunder, begåfvade henne med
granna kläder och dyrbarheter, på hvilka saker han visste
henne sätta serdeles stört värde. Det var också hennes
högsta glädje att framträda för honom lika prydd af
rikedomens och konstens, som af skönhetens behag, och
derigenom locka från hans blickar och mun yttringarna af
bifall och beundran.
Mången anade dock, att Gustaf Adolf skulle känna
behofvet af en djupare kärlek, att bilden af den
förträffliga Ebba Brahe mången gång skulle uppstå för hans
saknande själ. Om så var, visste han förträffligt att dölja
sina känslor. Verlden såg och trodde ej annat, än att
konung och drottning kände sig lika lyckliga.
ELFTE KAPITLET.
KRIGET MED POLEN.
Konung Sigismund kunde på intet sätt förmås att
nedlägga sina anspråk på Sverges krona och erkänna den
dervarande nya konungaätten. Han fortfor alltjemnt att
kalla sig sjelf Sverges konung, och Gustaf Adolf deremot
hertig till Södermanland, Nerike och Wermland, hvilka
landskap varit fadrens furstendöme. Derjemnte sökte han
väcka uppror medelst insmygande af öppna kungörelser,
hemliga bref och förklädda uppviglare (eller polska
spyflugor, som Gustaf Adolf kallade dem. Men detta var
också det enda som han mägtade åstadkomma). Straxt
efter Karl den niondes död, då Sverge och dess unga
konung på alla sidor omgåfvos af hotande krig, hade
Sigismund det bästa tillfälle att åtminstone återtaga Liffland
och Estland. Det blef obegagnadt, dels genom hans egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
