Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erkebiskopen i Riga, hvarvid han bugade sig för
konungen. Denne förstod meningen och log, samt drack
tillbaka en skål för den blifvande biskopen i Wenden. Efter
Rigas eröfring gaf han verkligen Oxenstierna hela
Wendens stift.
Rigaboerne deremot ansågo ännu icke sin sak så
alldeles förlorad. I hopp om undsättning begärde de
vapenhvilor, den ena efter den andra, men erhöllo naturligtvis
afslag. Vid något sädant tillfälle hade Gustaf Adolf
yttrat, att svenskarna voro nog starka för att intaga staden,
äfven om den skulle bekomma undsättning. I anledning
däraf föreslogo borgrarna, att det måtto tillåtas dem
intaga förstärkning af några polska troppar, så kunde
konungen sedan hafva så mycket mera lysande ära af sin
seger. Men Gustaf Adolf log och svarade, att han icke
ville onödigtvis köpa äran så dyrt, utan ämnade begagna
den fördel han redan innehade. Tillika lät han ordna
allt till en storm. Sjelf hade han med egen hand
uppsatt en utförlig plan för anfallet, och kännare af
krigskonsten hafva beundrat den klokhet, den ingenting
förbiseende omtanka, som i densamma visar sig. Dagen
utsattes till den 12 September. Skjutningen med kulor och
bomber begynte redan på morgonen, och middagstiden var
bestämd för stormningens början. Då insände Gustaf Adolf
för sista gången en trumpetare och föreställde
borgerskapet vådan af deras ställning, samt lade på deras samveten
allt det blod, som skulle spillas, de rysligheler, hvilkas
föröfvande omöjligt kunde hindras, i fall staden blefve med
storm intagen. Dessa skäl verkade. Sjelfva polackarna
afrådde ett längre och onyttigt försvar, och efter några
dagars underhandling höll Gustaf Adolf sitt högtidliga intåg.
Hela Kurland blef samma höst öfversvämmadt, hvarpå
konungen återvände till Stockholm, der Gustaf Horn och
Johan Banér för bevisad tapperhet blefvo slagna till
riddare.
Rigas eröfring var den första stora vapenbragd,
hvarmed Gustaf Adolf ådrog sig Europas uppmärksamhet.
Stadens rikedom och motstånd, samt konungens klokhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
