Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blefvo af svenskarne tagne. Men den 10 Juni började
ett häftigt regnande, som fortfor hela Juni och Juli
månader, så att man i flera mansåldrar icke sett dess like.
De i sig sjelfva lågländta och sumpiga omgifningarna blefvo
alldeles öfversvämmade, så att svenskarna måste bagifva
sig derifrån. Några troppar blefvo till och med af
vattnet på en afsides höjd omgifna, sä att konungen endast
med möda förmådde ditskaffa nödigt munförråd, tills
folket slutligen hunnit afhemtas. Svenska hären måste af
dessa orsaker draga sig söderut till det gamla lägret vid
Dirschau. Danzig var för andra gången räddadt.
Med början af Augusti månad inträffade vackrare
väderlek; men emedan Koniecpolsky med polska krigsharen
under tiden hade ankommit, kunde Gustaf Adolf i dess
närvaro icke något hufvudsakligt mot Danzig företaga,
utan sökte i dess ställe lägenhet att i en ordentlig
träffning få mäta sina krafter med sjelfva den fiendtliga
hären; men förgäfves.
I början af kriget och serdeles under Karl den
niondes tid ansågo sig polackama vara svenskarna öfverlägsna
uti alla slags vapen, och de voro det också. Efter Rigas
eröfring började de erkänna, att svenskarna hade gått om
dem i belägringskonsten; men, på öppna fätet, mente de,
skulle polackama bibehålla sin fordna öfvervigt. Efter
1626 års fälttåg, och serdeles efter träffningen vid Mewe,
måste de förnuftigare medgifva svenska fotfolkets företräde
framför det polska. Efter träffningarna vid Dirschau 1627
gick det nästan på samma sätt i afseende på rytteriet, och
polackarna sågo med sorg sin fordna öfverlägsenhet
alldeles försvunnen. Genom sina hästars snabbhet ägde de
likväl ännu ett bestämdt företräde uti öfverraskningar och
det så kallade lilla kriget. Den kloke Koniecpolsky insåg
allt detta, och undvek derföre på det sorgfälligaste hvarje
hufvudträffning, sökande deremot att genom hunger och
ströftåg skada svenskarna. Då beslöt Gustaf Adolf att
tränga djupare in åt landet, dels för att i de ännu icke
härjade orterna finna underhåll för sitt manskap, dels för
att skrämma polackarna och tvinga Koniecpolsky till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
