Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drabbning. Den 8 Augusti firade hären en allmän bönedag,
och morgonen derpå skedde uppbrottet. Svenskarna voro
15,000 man starka, samt anfördes af konungen sjelf och
under honom af Herman Wrangel, Åke Tott, Banér, båda
Thurnarna, Didrik Falkenberg, Teuffel, Soop, Ruthwen,
Hopburn, Torstensson, La Chapelle m. fl. Tåget gick
utefter östra stranden af Weixeln, under det Koniecpolsky
med polackarna följde motsatta sidan. Svenskarna
eröfrade Marienwerder, Neuenburg, Engelsburg med flere slott
och småstäder, och vunno betydligt byte, serdeles genom
Zacharias Pauli, öfverste för Södermanlands ryttare. Så
snart nemligen folket led brist på munförråd, utsändes
alltid Pauli, och det slog sällan felt, att han icke återkom
med flere brödvagnar och några hundrade kreatur, om
också de i samma trakter förut afsända ströftågen
ingenting kunnat finna. Teuffel, Soop, Hepburn m. fl.
skärmytslade beständigt med fienden, likaså konungen sjelf. Då
han låg utanför Graudentz, ankom en ganska betydlig
förstärkning. Konungen af Danmark hade nemligen afskedat
rhengrefven Otto Ludvig, samt öfverste Baudis med deras
troppar, hvilka sjelfmant begåfvo sig till Preussen för att
antaga Gustaf Adolfs tjenst. Härigenom ännu modigare,
tågade svenskarna rakt på staden Strasburg och företogo
dess belägrande. Koniecpolsky skickade undsättning,
hvilken dock blef fördrifven, hvarpå belägringen fortsattes med
den drift, att flere af fästningsverken dels nedskötos, dels
sprängdes i luften, och befälhafvaren Lamontaigne, som
dessulom led brist på krut, nödgades d. 24 Sept. ingå på
det villkor, att fästningen dagen derpå skulle mot fritt
aftåg för besättningen uppgifvas. Men dagen derpå
kommo någgra polska troppar och förorsakade larm uti
svenska lägret, samt lyckades skaffa en hop krut in i
fästningen. Nu ropade polackarna, att Lamontaigne borde
bryta den afslutade dagtingningen, ty de hoppades att med
det ankomna krutet kunna än längre försvara sig. Men
denne nekade att bryta sitt en gång gifna löfte, heldst
tvenne af befälet blifvit lemnade som gisslan. På utsatt
timma öfverantvardades derföre slottet åt svenskarna, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
