Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adeln, men endast för att på dess fall lyfta konungamagten. Att
numera afgöra, hvilkendera åsigten är den rätta, torde
vara omöjligt, heldst med en så djuptänkt och försigtig
man som Johan Skytte. Det är emedlerlid säkert, att
han med hela svenska adeln låg uti en hemlig strid,
föranledd så väl af från fadern, Karl den nionde,
öfverlemnade grundsatser, som af de mellan ärfd och förvärfvd
värdighet vanliga förhållandena af ömsesidig afund och
misstroende. Hvad som härvid länder Skytten till mindro
heder, är, att denna hans fiendtliga sinnesförfattning äfven
riktade sig mot den visserligen store aristokraten, men
ändå större fosterlandsvännen Axel Oxenstierna, hvilken,
som det synes, icke utan skäl klagade att äfven i sina
mest välmenande företag blifva af Skytten motarbetad.
Man berättar i anledning af dessa förhållanden följande
händelse. Jakob de la Gardie, Johan Skytte, Erland Bååt
och Karl Gyllenhielm stodo en gång inbegripna i ett
samtal om de närmast förflutna tiderna. Skytte berömde
Erik den fjortonde såsom varande en bland de qvickaste,
lärdaste och vittraste på sin tid. — Ja, inföll De la
Gardie, men lägg också till en af de galnaste; dessutom
en tyrann, hvilken låg i händerna på bofvar och
knaster. — Men, sade Skytte, om konung Erik följt de
råd, som gåfvos af sådant der knaster, så hade hertig
Johan icke lyftat kronan af hans hufvud. Ja, svarade De
la Gardie, knaster hålla alltid med sådana konungar.
Skytte ville svara; men Gyllenhielm och Bååt lyckades
att afstyra all vidare ordvexling. Så fanns äfven under
Gustaf Adolfs tid den mellan högre och lägre stånd
vanliga afundsjukan och bitterheten; men konungens rättvisa
och allvarsamma regering beröfvade begge partierna både
anledning och lust att bryta ut och tvingade dem att i
dess ställe gemensamt arbeta på det gemensamma
fäderneslandets väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
