Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjerde i Danmark, båda kända för stora personliga
egenskaper, och bäda fruktande Österrikes framtida planer.
Frankrike önskade Gustaf Adolf; England deremot Kristian
den fjerde, med hvilken dess konungahus var nära beslägtadt.
Båda föreskrefvo sina vilkor. Gustaf Adolf med ett
folk, uttröttadt genom flere förutgående och ett ännu
fortfarande krig, fordrade betydliga fördelar. Kristian deremot
hade under tolf års fred samlat krafter och mod. Det
nära grannskapet med Tyskland gjorde det för honom både
angelägnare och lättare att understödja protestanternas sak.
Äran att blifva så många folkslags befriare lockade hans
stolta själ, å andra sidan kanske också en hemlig
missundsamhet mot Gustaf Adolf, hvars redan vunna lagrar
stucko den ärelystne Kristian i ögonen. Han föreslog
derföre vida förmånligare vilkor, och blef vald till öfverste
för Neder-Sachsiska kretsen, samt afslutade förbundet med
England och tyska furstarna, innan Frankrike hunnit
närmare komma öfverens med Gustaf Adolf. Denne sednare
drog sig tillbaka och lyckönskade de förbundna till en så
värdig anförare och en deraf otvifvelakligt följande
framgång.
Det var om sommaren 1625 som detta krig började.
Några protestantiska furstar, deribland hertigarna af Mecklenburg
och administratorn af Magdeburg, förenade sig med
konung Kristian. Mansfeld och Kristian af Braunschweig
samlade åter sina strödda hopar och ilade till striden.
Konungen sjelf med danska styrkan bröt in uti Westfalen
och Neder-Saxen, eröfrade åtskilliga fästningar och
framträngde nedemot Hessen. Här mötte honom ligans
troppar under anförande af Tilly. Kristian insåg ganska väl
omöjligheten att med sina nyss värfvade hopar i öppen
slagtning bestå emot Tillys under vapen grånade soldater.
Han undvek derföre sorgfälligt hvarje tillfälle till strid.
Den sluge Tilly tågade fram och tillbaka och använde alla
möjliga krigsknep för att locka konungen ut på fältet,
men förgäfves. Kristian förstod att ordna sitt tåg eller
välja sina ställningar så fördelaktigt, att Tilly icke utan
den ögonskenligaste fara kunde honom angripa. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
