Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryktbar var hans gamål, Amalia Elisabet, på sin tid
kanske den utmärktaste och mest ansedda furstinna i Europa.
Förstånd, sedlighel, mod, ihärdighet, utmärkte alla hennes
företag. Efter landtgrefvens död styrde hon under barnens
minderårighet furstendömet med klokhet, lycka och kraft,
och det under dessa högst stormiga tider. Hon var
svenskarnas orubbliga och enda orubbliga bundsförvandt under
hela det adertonåriga kriget, och gick med dem segrande
ur striden, lemnande åt sin då fullmyndige son fadrens
länder, icke blott med vidgade gränsor utan i inre
hänseende i bättre tillstånd, än kanske någon annan af de
öfriga tyska stalerna. Det var hos denna furstinna som
hertig Bernhard af Weimar ämnade anmäla sig som friare,
då han öfverraskades af döden.
Hertig Johan af Saxen Weimar härstammade från den
såkallade Ernestinska grenen af Saxen, hvilken under
striden mot kejsaren och katolikerna redan för nära hundrade
år sedan hade förlorat kurfurstliga värdigheten. Han
hyste derföre gammalt hat mot dessa sina arffiender, likaså
hans söner. De voro ej mindre än elfva, bland hvilka
sju uppnådde mognare år och med största förbittring
deltogo i kriget. Bland dem märktes hertig Wilhelm, som
i Gustaf Adolfs tjenst aflade stora tapperhetsprof och
sedan blef faderns efterträdare. Högst på ärans och
ryktbarhetens bana steg dock slutligen den yngsta brodern
hertig Bernhard, en bland de förnämsta hjeltarna under
nästkommande tidehvarf.
Huset Saxen Lauenburg stod i flerfaldig
slägtskapsförbindelse med svenska konungaätten. Gustaf Wasa hade
derifrän tagit sin första gemål och dit bortgift sin ena
dotter. Denna sednares svåger, hertig Frans den andre,
var en furste, fattig på länder, men rik på barn, hafvande
icke mindre än nitton, deribland nio söner, som blefvo
fullväxta. Fattigdom tvang dem att söka lyckan i
främmande härar och hof, och vi finna dem öfverallt
inblandade i denna tidens hvälfningar, driftiga, tilltagsna, men
utan stadga ocb pålitlighet. Trenne bland dem öfvergingo
slutligen till katolska bekännelsen. Den äldste, August,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
