Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häst ridande grefve Pappenheim framdeles i strid besegra
en stor och ryktbar konung. Det berättas, att
Pappenheim var öfvertygad, det denna spådom åsyftade honom
och Gustaf Adolf, och han gjorde allt till dess
uppfyllande. Ständigt såg man honom rida en hvit häst, och i
drabbningarna valde han alltid sin plats midt emot
konungen, sökande att komma med honom i handgemäng.
På samma gång kände han för denna sin fiende en
oförfalskad högaktning, samt yttrade den vid alla tillfallen
oförtäckt. I sättet att kläda, att uppföra sig, till och med
att lägga sitt hår, sökte han göra likheten mellan sig och
sin store motståndare än mera märkbar. De täflande
årsbarnen föllo slutligen på samma dag och fält.
Hans Georg von Arnheim var född 1581 och
härstammade från en adelig slägt uti Brandenburg. Han
utmärkte sig för flit, goda kunskaper, slughet och
tystlåtenhet. Richelieu kallade honom derföre det bästa
kardinalsämnet i hela Europa. Han var dock tillgifven
lutherska läran, och det med så mycken ihärdighet, att han
å andra sidan kallades den Lutherska kapucinermunken.
För öfrigt var han ombytlig, falsk, egennyttig. Han var
först uti polsk, sedan i svensk, derpå i österrikisk tjenst,
der han med Wallenstein ingick en nära vänskap,
hvilken, oaktadt ett och annat missförstånd, oafbrutel fortfor.
Sedan Arnheim af motvilja för polska tåget 1629 begärt
afsked från kejserliga hären, ingick han som fältmarskalk
uti saxisk tjenst.
Altringer, född af ringa föräldrar, följde på några
resor en fransk ädling först som kammartjenare, sedan
som handskrifvare, förvärfvande under denna tid genom
sin arbetsamhet betydlig kännedom om olika länder samt
deras språk och tillstånd. Han kom sedan till kansliet
vid tridentiska kyrkomötet, der hans skicklighet och
framgång väckte afund och förföljelser. Altringer bortgick i
vredesmod från både stad och beställning, med föresats
att välja den först mötandes yrke. Det blef händelsevis
en tysk soldat, hvilken han följde till Italien. Sedermera
gick han öfver till bäjersk tjenst, oupphörligt stigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
