Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagsbeslut, hvarigenom denna prinsessa försäkrades om
tronföljden, och ständerna förnyade henne deras hyllningsed.
Derpå följde förordningen om rikets styrelse under
konungens frånvaro. Slutligen tog Gustaf Adolf sjelf till orda.
Upplyftande dottern på armarna, anbefallde han henne åt
ständernas kärlek och vård med så varma ordalag, att
tårarna stego honom sjelf lika som hela församlingen i
ögonen. Derpå lemnade han barnet ifrån sig och
fortsatte talet, tackande undersåtarne för deras beredvillighet
till de fordrade krigsgerderna, i synnerhet som han väl
visste, att dessa icke utan stor svårighet erläggas kunde.
Dock borde de alla tacka Gud, som nu i så många år
forskonat deras egna gränsor från krigets härjningar och
förlänat lycka till segrar och landvinning. Nu, fortfor
han, nu går jag att begynna en vida svårare och
vigtigare strid. Det sker icke af lättsinnighet, det Gud vare
mitt vittne! ej heller för någon min enskilda fordel eller
krigslystnad. Kejsaren har på mångfaldigt sätt tvungit
mig till detta steg. Han har skymfat min person, hjelpt
våra fiender, förföljt våra bunds- och trosförvandter,
hvilka nu, tryckta under både andelig och verldslig
träldom, sucka efler frälsning, och de skola med Guds hjelp
icke sucka förgäfves.
Hvad mig beträffar, vet jag nogsamt hvad förestå
kan. Jag har redan vid många tillfällen för Svea rike
spillt mitt blod, lärer också för detsamma en gång mitt
lif spilla; ty krukan går så länge efter vatten, tills hon
ändtligen sönderslagen varder. Derföre, innan jag denna
gången skiljes från fäderneslandet, vill jag med en
innerlig bön anbefalla eder alla, Sverges innebyggare,
närvarande, frånvarande, i Guds, den aldrahögstes beskydd,
både till lif och själ, önskandes, att vi, när en gång
stunden kommer, måtte uti oförgänglig glädje hvarandra
möta.
Eder, i herrar af rikets råd, tillönskar jag förstånd
och kraft att edert ämbete förestå till Guds ära, hans rena
ords bibehållande samt fäderneslandets frid, enighet och
välstånd. Måtte också eder enskildt den glädjen förunnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
