Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle han öfverföras Ull fäderneslandet, och i hamnen låg
Gyllenhielm med svenska flottan för sådant ändamål
färdig. Der församlades en mängd både furstar och folk;
bland andra enkedrottningen Maria Eleonora med bror,
syster och flere anhöriga; svenska riksråderna Herman
Wrangel, Åke Tolt, Johan Banér, Gabriel Oxenstierna,
Sten Bielke m. fl. och slutligen en omätlig menniskoskara.
Den 15 Juli fördes liket uti högtidligt sorgetåg ur staden
för att tagas om bord på flottan. Vid stranden höll Sten
Bielke ett tal till den närvarande församlingen. Tillfället j
var högtidligt. Det erinrade, huru konungen för tre år j
sedan landsteg på denna strand, sjelf full af mod och glada
förhoppningar, följd af fäderneslandet och mött af
Tysklands väntande och välsignande blickar. Nu sågs samma
flotta vid samma strand och ungefär på samma tid; men
denna gången för att återföra den fallne hjeltens
lemnin-gar från det sörjande Tyskland till det sörjande
fäderneslandet. Dock fullbördadt var det stora verket. Mörkrets
och våldets bojor lågo krossade; och det befriade Europas
tacksamhet och välsignelser följde ljusets hjelte på
återfärden till hans och frihetens fädernesland.
Resan gick lyckligt och den 8 Aug. anlände flottan
till Nyköping. Då han nalkades fädernejorden, öfverdrogs
himmelen af mörka moln, hvilka snart utgöto sig i
flödande skurar. Det var, liksom ville Svea i sorgdrägt och
tårar emottaga stoftet af sin störste och mest älskade son.
Liket nedsatles i Nyköping och skulle derstädes
för-blifva ända till den högtidliga begrafningen. Gustaf Adolf
hade, som förbemäldt är, redan under lifstiden utvalt sin
blifvande hviloplats uti Riddarholmskyrkan. Man började
derföre redan våren 1633 att på det anvista stället
uppföra ett grafkor. Maria Eleonora dref emedlertid kärleken
till sin aflidne gemål ända till fullkomligt afguderi. Under
hela resan var hon från liket oskiljaktig; och lät
esomoftast aftaga kistlocket, för att njuta den bittra trösten
af de fallna lemningarnas betraktande. Förgäfves
föreställde man henne allt, hvad Guds ord och förnuftet kunde
mot sådant uppförande invär.da, förgäfves åberopade man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
