Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ningens personliga egenskaper icke kunde onnat än gilla.
’ Rådet och Ständerna kommo ocksä enhälligt öfverens om
alt densamma efterfölja. Redan i förväg hade Maria
Eleonora fatt underrättelse om detta deras blifvande beslut,
och upptog det med förbittring. Hon hade hört, sade hon,
att svenska rådet ämnade skicka henne och hennes dotter
med hvit käpp och hundebröd utur landet. Dessa ord,
yttrade ät en af riksräden, blefvo snart framburna till de
öfriga.
Sädant kunde ej annat än väcka ovilja hos dessa
Gustaf Adolfs minne och ätt sä tillgifna herrar, serdeles
hos Axel Oxenstierna, hvilken, trogen sitt löfte ät den
aQidne konungen, med ansträngande af hela sin jättekraft
bemödade sig att på Kristinas barnsliga hufvud bibehålla
faderns krona och det i oförminskad glans. Att för alla
dessa dagsklara bevis af trohet och tillgifvenhet mötas med
ovärdiga misstankar och otack väckte kallsinnighet. Den
ökades genom drottningens uppförande vid begrafningen
och allt sedermera. Hon omgaf sig med tyskar och kunde
i allmänhet icke lida svenska folket, icke ens deras land.
Det var så förskräckligt kallt. Der voro så många och
förfärligt fula berg o. s. v. Dessa klagomål, i tid och
otid upprepade, verkade slutligen samma känslor tillbaka,
och Maria Eleonora blef föremålet för svenskarnas, om icke’
hal, åtminstone motvilja och förakt. Man började till
rättfärdigande af sådana tänkesätt omtala och åberopa
konungens omdömen, af honom någon gång i enrum och
förtroliga ögonblick yttrade. Han hade en gång sagt: Äfven
jag har mitt malum domesticum *), som trycker och
hindrar mig från att blifva öfvermodig öfver mina många
framgångar. Det var, mente man, Maria Eleonora, som
dermed åsyftats. En annan gång berättade Klas Flemming,
huru konungen straxt före utresan till Tyskland hade haft >
följande ullåtelse: För all den trohet, som i mig
beständigt visat, beder jag eder, bröder, att i händelse jag skulle
’) Husliga olycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
