- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
438

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

falla undan, se min hustru till godo, alt hon icke lefver
mig, eder och sig sjelf till vanära.

Andra orsaken till det ömsesidiga missnöjet var
frågan om drottning Kristinas uppfostran. Så länge Gustaf
Adolf lefde, hade Maria Eleonora visat bestämd motvilja
för sin doller, uppgifvande som skäl, dels att barnet icke
enligt önskan var en gosse, dels också dess utseende, då
Kristina i sjelfva verket var vid spädare år mörklagd och
föga behaglig. Konungen lemnade derföre den lilla
prinsessan att vårdas och uppfostras af pfalzgrefvinnan
Kajri-na; dock icke ulan Maria Eleonoras missnöje; ty hon
älskade icke sin svägerska, man vet nu mera icke af hvad
orsak. Förhållandet till dottern ändrades efter konungens
död. Den lilla Kristina mötte sin mor uti Nyköping, och
blef nu emottagen med utbrott af den gränslösaste kärlek.
Maria Eleonora kunde icke se sig mätt på det älskade
barnet, betraktande detsamma såsom den förlorade makens
minne och afbild. Icke ett enda ögonblick ville hon släppa
det från sin sida, hvarken dag eller natt. Den lilla lif—
liga prinsessan fann det dödande ledsamt att vara
innesluten i det svartklädda rummet med sin oupphörligt
gråtande mor; men det hjelple ej. Så förflöto nio månader,
eller hela den tid, som liket stod uli Nyköping. Också
efter begrafningen fortsatte Maria Eleonora samma
lefnadssätt och förklarade, att hon icke ville lemna Kristina ifrån
sig, aldraminst åt pfalzgrefvinnan. Det gick den liden ett
rykte, att nämnde furstinna af sin man hämtat någon
benägenhet för reformerta läran; hvarföre Maria Eleonora
brukade kalla henne den kalvinska qvinnan. Hon sökte
nu att med slughet begagna dessa misstankar till vinnande
af sin ;ifsigt, och försäkrade biskoparna, att hon aldrig
skulle tillåta, det hennes dotter lemnades ål den
kalvin-sha qvinnan och derigenom utsattes för vådan att blifva
lockad från evangelii oförfalskade ljus. Man fruktade väl
i detta, likasom i andra hänseenden, ingenling af den
allmänt högaktade Kalrina; men rådet tyckte det vara svårt
att med våld åtskilja doller och mor; och denna sednare
behöfde någon tröst, efter sina förut lidna motgångar. Kri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/6/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free