Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han under denna liden förehade än med Sverge
än med Kur-Saxen misstänkta öfverläggningar, ehuru
man icke lyckats upptäcka deras egentliga innehåll.
Vigten af dessa misstankar ökades sedermera genom
Wallensteins uppföra ide under fälttåget år 1G33.
Sadan Gustaf Adolf, protestanternas förnämsia
härförare, fallit, väntade kejsaren och hela Europa, att
Wallenstein skulle vinna en bestämd öfverlägsenhet;
eller alt han åtminstone skulle tillkämpa sig
vinter-qvarter uti något fiendlligt land; men man bedrog sig.
Wallenstein gjorde icke något allvarligt försök att
bibehålla sin ställning inom Kur-Saxen, utan gick
tillbaka till Böhmen, och tog med hela håren
vinterqvar-ter uli delta kejserliga land. Der sysselsatte han sig
först med att strängeligen bestraffa de regementer, som
uti slaget vid Liitzen uppfört sig illa; sedan användes
vintern och början af våren under krigsrustningar,
men krigisk overksamhet; ehuru på samma tid flere af
de andra härarna voro i full rörelse; och ehuru
oenighet mellan Svenska och Saxiska generalerna i
Schle-sien lofvade Wallenstein en lätt seger. Men efter
Gustaf Adolfs död tyckes han fattad af en besynnerlig
villrådighet. Den visade sig genast under
vintermåna-derne 1G33. Än styrkte han kejsaren till snar och
fullkomlig fred; än förklarade han, att Svenskarna icke
borde få någon fred. Härjemnte visade sig spår af
förräderi eller åtminstone trots och ovilja mot kejsaren.
Wallenstein upptog och begagnade som förtrogna
underhandlare fiere personer, som voro i ilendtligt
förhållande til! kejsaren, t. ex. Raschin en öfverste i
Svensk tjenst, samt Bubna och Kinsky, tvänne af
kejsaren landtförvista Bohmiska adelsmän. De två
förstnämnda skickade han som hemliga underhandlare till
Oxenstjerna och lillkännagaf, det han önskade göra sig
till konung uti Böhmen och begärde dertill Sverges
biträde; hvilket också Oxenstjerna lofvade. Men
ianan detta svar hann återkomma, öppnade Wallenstein
fälttåget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
