Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan i Mars hade han skickat Gallas med 18000
man före sig inåt Schlesien. Ett annat läger bildades
vid Pilsen under Holk, och det var derifrån, som de
förut omtalade infallen uti Kursaxen företogos. Sjelf
dröjde Wallenstein ännu någon tid på sitt slott
Gitschin. Ändtligen d. 5 Maj bröt han upp derifrån med
mer än konungslig prakt. Hans enskilda hof bestod af
40 förnäma herrar till uppvaktning, 14 sexspända
praktvagnar, 120 betjenter, alla nyklädda uti blått och
rödt, och bland annat tio trumpetare med förgyllda
silfvertrumpeter, sådana som endast funnos i kejsarens
hof. Så ankom han till Prag, hvarifrån han uppbröt
med en serdeles väl utrustad här af 25,000 man.
Öfver Königinngräts tågade han in uti Schlesien och
förenade sig med Gallas; äfven med Altringer, som kom
med förstärkning från Bäjern, så att Wallenstein nu
hade 40,000 eller kanske 45,000 man under sitt
befäl. Protestantiska hären utgjorde 24,000 man och
anfördes af de sins emellan oeniga höfdingarna Thurn,
Arnheim och Burgdorf.
Vid Munsterberg möttes båda härarna, och stodo
i åtta dagar midt framför hvarandra under blott smärre
skärmytslingar. Natten till d. 19 Maj bröt Wallenstein
upp, tågade till Nimmtsch, som hade en besättning af
400 man Saxare och Svenskar. Den uppfordrades, men
försvarade sig. Efter en kort, men häftig storm blef
fästet taget, då Wallenstein lät nedskjuta den Saxiska
kaptenen och Svenska löjnanten , derföre, att de vågat
göra motstånd, Protestantiska tropparna hade
emellertid följt efter, hvarpå båda härarna uti nio dagar
återigen stodo inom skotthåll midt emot hvarandra
utan att något hufvudsakligt företaga.
Den 28 Maj, just under denna tid, kom helt
oförmodadt Wallensteins svåger, grefve Terzka till
Arnheim och inbjöd denne till öfverläggning om stillestånd.
Arnheim kom, och tog med sig sex Svenska,
Saxiska och Brandenburgska öfverstar, neml. två af
hvardera folket. För dessa började Wallenstein beskrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
