Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon upplysning. Danska ministern Peder Wibe
vände sig derföre till Oxeastjernas kända motståndare,
Jo-ban Skytte, i hopp att hos honom kunna något
uppleta eller ock uppreta. Skytten, som i sjelfva verket
hade ifrigt talat iör Holländska förbundet, visade för
Dansken mycket missnöje dermed, tadlade Oxens jerna,
och förde så sändebudet bakom ljuset. Dock anade
denne oråd och varnade sitt hof. För att stifta ondt
mellan Sverges regering och folk och derigenom
förlama båda, hade Danmark redan förut understödt
Maria Eleonoras flykt. För att än mera rc a sinnena
utmålades denna drottning såsom helt och hållet
oskyldig, såsom förföljd af förmyndare regeringens och i
synnerhet af Oxenstjernas elakhet, hvarförutan Danska
sändebudet rådde sitt hof att till Svenska pres’erna,
adelns vanliga motståndare, och i synnerhet till biskop
Rudbeck sända öppna försäkringar om fredliga
tänkesätt, så skulle nog detta stånd på riksdagen hindra
alla krigiska förslag, om regeringen också ville några
sådana genomdrifva. Men allt detta misslyckades.
Oxenstjerna bjöd biskop Rudbeck ut till sig på Tidön,
och vann honom för sitt förslag; på riksdagen blef
Holländska förbundet gilladt, och uti hela landet
visade sig allmänna tänkesättet vida mer på regeringens
än på den förrymda enkedrottningens sida T).
Emedan krut och salpetter voro bland Sverges
förnämsta utförsvaror, men tillika uti Sundet hårdast
beskattade, började man år 1640 att föra dessa och
sedermera äfven andra varor landvägen till Göteborg,
der de af Holländarne alhämtades. Dessa sednare
kommo på den tankan, att man från Göteborg öfver
Göta elf, Wennern och de andra Svenska insjöarna
kunde draga en kanal, och sedan på densamma drifva
Sverges handel, befriad från både Sundska tullen och
i) Riksark. Rådsprot. Jul. — Dec. 1640.
Geheim. arkivet i Köpenhamn. Danska
ministern Wibes missiver ar 1640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
