Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den svåra seglatsen i Kattegat. Förslaget mötte i
Sverge föga deltagande, uti Danmark bittert åtlöje,
såsom en alldeles orimlig sak.
Ar 1641 gick det på samma sätt. Holländarne
klagade och begärde nedsättning till 1637 års tull.
Kristian vägrade. Svenskarna voro väl berättigade till
tullfrihet, men Kristian började nu att tungt beskatta
handelsfartygen från Estland och Liifland, under
före-gilvande, att dessa inkräktade landskap icke egentligen
hörde till Sverge, och således icke vore berättigade
till dess tullfrihet. Sverge klagade, men fick alslag.
Det klagade öfver förnyadt våld och prejeri i sundet.
Kristian förklarade sig okunnig derom. Sverge måste
annu tiga och tåla.
Ar 1642 växte olägenheterna. Tullen på
träd-varorna steg till halfva värdet. Ulfeld och Kock med
kamrater huttlade Svenska handeln på ett odrägligt
sätt. Skepp, som redan vid Helsingör betalt tull och
fått fribref, fördes tillbaka till Köpenhamn, tvungos
att återigen lasta ur, hvarvid kistor uppbrötos, varor
kringkastades och borttogos stundom utan, stundom
med ringa anledning, såsom då för Ludvig de Geer
en hop kanoner qvarhöllos, emedan måttet af
kulloppet ickejemnt svarade mot uppgiften i passet. De Geer?
såsom den der ägde största rörelsen, var också
förnämsta föremålet för dessa åtgerder. Men hela
Sver-ges uppblomstrande handels- och slöjdväsende började
skakas och lida, dels af osäkerheten, dels af de
omåttliga afgifter, som uti Sundet måste erläggas. Svenska
regeringens tålamod led till slut. Axel Oxenstjerna
tillstyrkte, »att nära förbinda sig med Frankrike; att
»utefter Danska gränsen i tysthet upprätta magasiner,
»och i ståndsätta fästningarna; att under
förebäran-»de af tropparnas trötthet hemkalla några regeraenter.
»Emellertid borde man tåla den skymfliga
behandlin-»gen, erlägga den fordrade tullen och likväl här
hem-»ma lemna Danskens varor fria och honom sjelf
oan-»tastad. Men också sedan, när tillfälle kommer, slå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
